Tainio: Vårdbolag ska leverera det som kommunerna avtalat om
Det stora problemet med upphandlad vård och omsorg är att kommunerna inte får det som de beställt och avtalat om, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio.
Tainio som har det övergripande ansvaret för social- och hälsovårdsärenden i Kommunförbundet, säger att det är bra att diskussionen om de privata vårdbolagens moral och etik tagit fart också i Finland.
–Det är så här den internationella vårdbusinessen fungerar. Själva idén med aktiebolag är att generera vinst åt ägarna, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio.
De missförhållanden som kommit i dagen i de privata vårdhemmen som Esperi Care, Attendo och Mehiläinen bedriver handlar bland annat om personal- och kompetensbrist. Det har även förekommit brister i själva grundvården dvs. mat, hygien och läkemedelshantering.
När tillsynsmyndigheten Valvira stoppade verksamheten vid vårdhemmet Ulrika i Kristinestad motiverade man beslutet med att fortsatt verksamhet skulle ha äventyrat klientsäkerheten.
Hanna Tainio säger att det stora problemet med upphandlad vård och omsorg är att kommunerna inte får det som de beställt och avtalat om.
– Kommunerna har blivit allt duktigare på upphandling, i synnerhet de stora städerna är proffs. Problemet är att den personalstyrka parterna avtalat om inte överensstämmer med verkligheten. Bolagen trixar med arbetslistorna och vårdpersonalen jobbar med andra uppgifter är själva vården. I rättvisans namn: det här förekommer också på den offentliga sektorns vårdinrättningar, men inte i lika stor utsträckning.
Stora äter små, konkurrensen minskar
Ett av målen med vård- och landskapsreformen är att klienten själv får välja vårdproducent – offentlig, privat eller från tredje sektorn – på en marknad där små, lokala vårdbolag tävlar sida vid sida med internationella vårdjättar.
– Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Stora bolag köper upp de små, ägandet koncentreras och konkurrensen minskar i stället för att öka, säger Tainio och refererar till Sverige där stora vårdbolag dominerar.
Om och när vård- och landskapsreformen träder i kraft, kommer övervakningsansvaret av vårdproducenterna att flytta från 300 kommuner till 18 landskap.
– Övervakningen får bredare axlar och det är bra. Men samtidigt kommer valfriheten att leda till att antalet vårdhem och institutioner som ska övervakas ökar. Övervakningen måste få större resurser, en sak som regeringen inte har beaktat i sitt lagförslag. Min tippning är därför att övervakningen blir ännu sämre än idag.
Turné med upphandling som tema
Kommunförbundet kommer under detta år att tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet, Arbets- och näringsministeriet, THL och Regionförvaltningsverket ge sig ut på en kommunrunda där avsikten är att öka kommunernas kunskap om offentlig upphandling.
Tainio anser att lagen om offentlig upphandling i sig är bra, men alla kommuner kan inte använda den på rätt sätt.
– Det är till exempel inte nödvändigt att konkurrensutsätta all anskaffning, vilket många kommuner tror.
Tre viktiga kriterier
För Tainio som själv är läkare är de tre viktigaste kvalitetskriterierna vid upphandling av vård och omsorg:
- att vårdpersonalen är tillräckligt stor
- att grundvården så som mat, hygien och läkemedelshanteringen fungerar
- att klientens behov av stimulans beaktas
– De fysiska omständigheterna är givetvis jätteviktiga, men jag vill understryka också det psykiska välbefinnandet. Det är viktigt för oss alla!
Stormöte med omsorgsministern
Kommunförbundet deltar nu på fredag i det stormöte som familje- och omsorgsminister Anneli Saarikko har kallat till med anledning av de missförhållanden som uppdagats vid de privata vårdhemmen.
– Där kommer vi att betona vikten av kompetens i upphandlingsfrågor och gemensamma spelregler vid avtal, säger Hanna Tainio.
