Stort tryck på kommunplatser öppnar för integration på svenska

Det skriande behovet på nya kommunala flyktingplatser öppnar för ökad integration på svenska. I Nyland upphandlar NTM-centralen nu integrationsutbildningen på svenska. – Det finns potential att integrera mera på svenska i de tvåspråkiga kommunerna. Det vore viktigt att utnyttja den potentialen, säger Anu Wikman-Immonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Enligt integrationslagen kan flyktingar integreras både på finska och på svenska. För tillfället saknas 8000 kommunala anvisade flyktingplatser. Kommer fler att integreras på svenska nu då behovet av kommunplatser är så enormt?

Integration

– Från ministerierna finns inga linjedragningar vad gäller svenskan. Lagen är neutral. Principen är ändå att barnens skolspråk och föräldrarnas integrationsspråk ska vara samma. Annars blir det rörigt, säger Kristina Stenman.

Hittills har integrationsutbildningen på svenska varit ringa förutom i Österbotten. Enligt Hanna Auronen, invandringschef på NTM-centralen i Österbotten integrerar kommunerna i Jakobstadsregionen; Jakobstad, Larsmo, Nykarleby, Pedersöre, Kronoby kvotflyktingar och asylsökande som fått uppehållstillstånd på svenska. Det gör också Korsholm, Vörå, Kristinestad, Närpes, Korsholm och Malax.

– I Österbotten finns goda möjligheter att integrera på svenska, det är normalt, ingen stor sak. Kommunen eller kunderna kan välja vilket språk flyktingarna integreras på. I södra Finland finns mer att göra för att integration på svenska ska bli vanligare, säger Auronen.

Intresse finns

Enligt en undersökning av tankesmedjan Magma från 2012 är 23 procent av invandrarna i huvudstadsregionen intresserade av att integreras på svenska. Orsaker är bland annat svenskspråkiga sociala kontakter, bättre arbetsmöjligheter i resten av Norden och att svenska är lättare att lära sig än finska. Hela 54 procent är intresserade av att lära sig båda inhemska språken.

I huvudstadsregionen ordnas integrationskurser för flyktingar och asylsökande för tillfället endast på finska. Men snart utlovas ändring. NTM-centralen i Nyland ordnar som bäst ett anbudsförfarande om svenskspråkig integrationsutbildning för invandrare. Utbildningen består av en separat kurs för att testa utgångsnivån på språkkunskapen och den egentliga språkkursen. NTM-centralen uppskattar behovet till 200 platser i huvudstadsregionen för utgångsnivåtestet, 100 för Raseborg och Västra Nyland samt 100 för Östra Nyland per år för tre år framåt. Utbildningen kommer att ordnas enligt efterfråga.

I Egentliga Finland ordnas enligt NTM-centralens migrationschef Kalle Myllymäki inga integrationskurser på svenska.

– Pargas och Kimitoön har själva valt att integrera på finska, svarar han.

Bostadsbristen i huvudstadsregionen, dit de flesta flyktingar söker sig är så stor att Migrationsverket vill styra dem också till mindre orter, åtminstone under integrationsfasen. Anu Wikman-Immonen, sakkunnig i integrationsfrågor vid Kommunförbundet tror att det här kan skapa förutsättningar och tryck på att integrera i större utsträckning också på svenska.

– Man har inte direkt motsatt sig integration på svenska, men inte heller sett möjligheterna. Förutom i de tvåspråkiga kommunerna är finskan en förutsättning för att man ska klara sig i kommunen. Men det finns potential att integrera mera på svenska i de tvåspråkiga kommunerna, i synnerhet om flyktingarna har tänkt stanna kvar på en svenskspråkig ort. Det vore viktigt att utnyttja den potentialen.

Kristina Stenman säger å sin sida att man inte direkt kan säga att fler kommer att integreras på svenska.

– Men det är klart att andelen flyktingar i de tvåspråkiga kommunerna troligen ökar när en så stor del flyktingar behöver integreras. Om andelen som ska integreras på svenska är väldigt liten finns det en risk för att det tar väldigt länge innan man kan starta en svensk utbildning innan grupperna blivit fullsatta.

Ämnen