“Nu har vi momentum att utveckla integrationen på svenska”

Det stora antalet nyanlända och trycket på fler kommunplatser gör att inställningen till integration på svenska nu är positivare än på länge i Finland. Därför ser Liselott Sundbäck, ny svenskspråkig invandrarkoordinator vid Kommunförbundet sitt jobb som både viktigt och rykande aktuellt.

Integration

–Jag har höga förväntningar. Det här är något av ett drömjobb för mig. Nu har vi momentum att utveckla integrationen på svenska, säger Liselott Sundbäck, som från och med april ett år framåt arbetar med att nationellt koordinera svenskspråkig integration i Finland.

Sundbäck kommer att arbeta inom det svenska teamet vid Finlands Kommunförbund och hennes anställning har möjliggjorts tack vare understöd från Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och stiftelsen Tre smeder. Uppdraget är att koordinera, utreda och ta fram modeller för hur man på bästa sätt kan integrera flyktingar och invandrare på svenska i Finland.

Sundbäck som tidigare arbetat som invandrarkoordinator och handledare vid Luckan säger att den nationella svenskspråkiga koordinatorn är ett svar på fältets behov.

– Jag har själv varit med och lobbat för en liknande plats. På gräsrotsnivå har vi länge pratat om att det behövs mer samarbete mellan regionerna i Svenskfinland och någon som har ett helhetsperspektiv.

Ingen blåögd svensk integration

Varför ska man då överhuvudtaget integrera nyanlända på svenska i Finland? Sundbäck ser flera olika anledningar till varför integration på svenska är bra. För det första förespråkar hon en mer individuell syn på integrationen där man tar hänsyn till personens bakgrund och familj.

– Om man kommit till Finland på grund av kärleken och har barn i svenskspråkigt dagis kan det vara bra att integreras på svenska.

Ett annat argument är närheten till Norden. För dem som lär sig svenska är möjligheterna att hitta arbete mycket fler när man har hela Norden som arbetsfält. Men också här måste man se de individuella skillnaderna.

– En person som kan engelska och är högt utbildad kan ha mycket nytta av att integreras på svenska. Om personen å andra sidan inte kan engelska och kanske inte ens kan läsa och skriva måste man fundera på om integration på svenska kan ha en marginaliserande effekt, säger Sundbäck

Språket är också beroende av var den nyanlända är bosatt, vilka utbildningsmöjligheter och möjliga arbetsplatser som finns i närheten. I svenska Österbotten kan man klara sig bra på svenska, medan man i huvudstadsregionen kan behöva tvåspråkiga lösningar.

– Men det viktiga är att den svenskspråkiga integrationen inte är blåögd. Då vi väljer att erbjuda integration på svenska måste vi ha klara strukturer och integrationsstigar som håller.

Här ser Sundbäck att vi har mycket att lära oss av varandra i Svenskfinland. I Österbotten har man stor erfarenhet av integration på svenska i och med att man där redan tidigare har tagit emot ett stort antal kvotflyktingar. Här ser man överhuvudtaget en attitydförändring.

– Tidigare ifrågasatte man att en så stor del av kvotflyktingarna placerades i svenska Österbotten och integrerades på svenska. Men nu har man vänt på steken och ser fördelarna med att man där har erfarenhet och kunskap om integration.

När det gäller det gemensamma i Svenskfinland lyfter Sundbäck bland annat fram behovet av utbildning och fortbildning av S2-lärare, alltså de som lär ut svenska som andra språk, och en webbsida som samlar all information om integration på svenska på ett och samma ställe.

Sundbäck nämner att det kan bli problem om en person som integrerats på svenska i Österbotten flyttar ner till huvudstadsregionen. Risken är stor att integrationsstigen bryts i och man het enkelt inte känner till den svenska servicen som finns för invandrare i huvudstadsregionen.

– Jag ser att en viktig uppgift nu är att informera och sprida information om svenskspråkig integration både inom Svenskfinland men också över språkgränsen i ännu större utsträckning än vi gör idag, så att också finskspråkiga tjänstemän vet vad som erbjuds på svenska för invandrare.

Svenskfinland ska inte stå utanför

Sundbäck hoppas att hon under det kommande årets ska lyckas nå konkreta mål, men hon är medveten om att tiden är knapp.

– Man kan inte göra allt på ett år, utan måste fokusera och prioritera, men jag hoppas vi om ett år har en strategi för de närmaste fem åren för hur vi integrerar på svenska.

– Nu när antalet nyanlända är så stort kan vi inte längre fundera på om vi ska integrera på svenska utan hur vi ska göra det. Svenskfinland blir väldigt homogent om vi inte är med i integrationen.

Profil

Namn: Liselott Sundbäck

Utbildning: Politices magister från Åbo akademi med folkrätt och mänskliga rättigheter som huvudämne

Karriär: senaste fyra åren med integrationsfrågor på Luckan i Helsingfors, före det fokus på mänskliga rättigheter (bl.a människohandel, diskriminering i arbetslivet, diskriminering mot romer) på Utrikesministeriet, Minoritetsombudsmannen, Helsingfors universitet.

Tre ord som beskriver dig: naturnära analytisk och öppen

Ämnen