Bolagiseringskrav ställer allt på huvudet
Tidtabellen för reformen av hälso- och sjukvården tog åtminstone ett steg tillbaka förra veckan efter regeringens linjedargningar med krav på bolagisering för landskapen, bedömmer Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.
Bolagisering av offentliga social- och hälsovårdstjänster är inte till alla delar meningsfull.
– Många saker i reformen måste nu bedömmas på nytt, vilket kommer att kräva mycket förberedelser. Den ursprungliga tidsplanen, enligt vilken lagförslagen skickas på remiss innan semestern, verkar omöjlig, då beslut om valfrihet görs först till hösten, sade Tainio på Satakunta kommundagar i Björneborg.
Regeringens senaste linjedragningar försvårar också de förberedelser som redan gjorts av kommunerna.
– I många regioner, särskilt i Norra Karelen, Södra Savolax och Mellersta Österbotten är förberedelserna på god väg. Efter regeringens linjedragningar är det viktigt att snabbt få klarhet om de saker som blivit oklara.
Detaljer om bolagiseringen måste klargöras
Enligt Tainio är det särskilt viktigt att få klarhet i detaljer som som rör bolagiseringskraven:
– Om en del av de tjänster som kommunerna nu producerar måste överföras till offentliga aktiebolag som inte ens finns ännu, och om man dessutom vill kvotera tjänster för privata och tredje sektorn blir resultatet att man får en svåröverskådlig helhet.
– Till linjedragningarna hör också avsaknaden av förtroendevalda i de tjänster som produceras av landskapet självt. Detta har många missat.
Tainio påminde om att modellen med flera producenter och valfrihet ställer stora krav på informationsstyrningen, bland annat krävs fullständig information om priser och kvalitet.
