Västnyländska ungdomar vill vända negativ befolkningstrend
Bättre kollektivtrafik och trafikförbindelser, fungerande basservice och fortsatt utveckling av skolor och daghem. Det här skulle få unga politiker i Västnyland att stanna i regionen också som vuxna.
Det är en handfull unga politiker som samlats i Ingå dagen efter första maj för att fundera på hur man kan skapa inflyttning och vända en negativ befolkningstrend i Västnyland.
Träffen är den första av sitt slag men tanken är att nätverket, som grundats på initiativ av Ingås styrelseordförande Henrik Wickström och Raseborgs II vice stadstyrelseordförande Anita Westerholm, ska sammanstråla ett par gånger om året för att diskutera gemensamma frågor.
– Det är viktigt att fundera på hur vi kan locka folk till vår region. Vi har gott om plats i Västnyland, säger Westerholm.
Alla flyttar inte till huvudstasdregionen
För att diskussionen ska utgå från fakta har nätverket bjudit in Thomas Hanell som är forskare i regional statistik vid Aalto universitetet. Hanell börjar med att spräcka ett par myter.
Enligt statistiken är problemet inte att det föds för få barn eller flyttar in färre personer än tidigare i kommunerna i Västnyland. Däremot har antalet personer som flyttat bort från kommunerna ökat.
En annan myt är att det framför allt skulle vara huvudstasdregionen som lockar bort folk från regionen. Om man ser på flyttstatistiken toppar i och för sig ofta huvudstadsregionens kommuner statistiken, men eftersom det både flyttar in och ut mycket folk från huvudstadsregionen blir nettoeffekten liten.
Om man t.ex. ser på inflyttningen och utflyttningen mellan Ingå och Helsingfors mellan åren 2010 och 2016 har 427 helsingforsare flyttat till Ingå och 424 ingåbor flyttat till Helsingfors, vilket betyder att Ingå ”vunnit” tre personer.
I Raseborg är det framför allt Hangö som lockar. Mellan 2010 och 2016 har 355 hangöbor flyttat till Raseborg medan 491 personer flyttat till Hangö, vilket betyder att Raseborg blir 136 på minus.
– Men det finns ett starkt tryck från både politiker och marknadskrafter på högre nivå att skapa en bild av att det är i storstäder som man ska bo och att det är där som all kreativ utveckling sker, säger Hansell.
”Inga döda gågator”
Bland de unga politikerna finns det en klar vilja att hålla den egna regionen levande. Alla är överens om att Västnyland är en bra plats för barnfamiljer, kruxet är hur man ska få ungdomarna som flyttar till annan ort för att studera att flytta tillbaka efter studierna.
– Det är viktigt att hålla centrum levande. När jag går längs med gågatan i Ekenäs under vintern och hösten är det nog ganska dött, säger Isak Slöör som är medlem i Raseborgs ungdomsfullmäktige och går i gymnasiet.
Slöör kan bra tänka sig att bosätta sig i Raseborg som äldre, speciellt om han får egna barn.
– Det har varit en jättebra stad att växa upp i, men nu kliar det i fingrarna och jag vill ut och se världen. Senare kan det bra hända jag kommer tillbaka, åtminstone som sommarboende, säger Slöör.
Flera av de andra politikerna lyfter upp trafikförbindelserna och möjligheterna att åka kollektivt både inom den egna kommunen och in till huvudstadsregionen.
– När västmetron börjar gå ändå till Stensvik i Esbo blir det mycket snabbare för ingåborna att pendla till Helsingfors, säger Minni Lehtopelto, som är samlingspartiets fullmäktigeledamot i Ingås kommunfullmäktige.
I övrigt är hon en av dem som tycker man ska stasa på skolorna och i Ingå framför allt på tvåspråkighet.
– I Ingå har vi ganska jämnt mellan språkgrupperna. Istället för att fundera på om resurserna ska gå till den finska eller svenska skolan tycker jag vi kunde satsa på ett tvåspråkigt skolcentrum. Det kunde säkert locka fler barnfamiljer till Ingå och dessutom stärka den tvåspråkiga identiteten.
