Vad betyder tillräckligt breda axlar? Forskare efterlyser nya mått på en fungerande kommun
Ekonomin dominerar många diskussioner om morgondagens kommuner. Det kanske finns annat, säger Linnéa Henriksson, universitetslektor i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.
– Den logiska följdfrågan är att tillräckligt brett för vadå? Och vi har ju en del såna påhittade gränsdragningar från tidigare, typ att det ska finnas 20 000 arbetsföra invånare, säger Linnéa Henriksson som har i uppdrag att starta upp Rafo-debatten om tillräckligt brett befolkningsunderlag.
– Vet vi med säkerhet att ett visst befolkningsunderlag tryggar den professionella nivån på en verksamhet?
Frågan är retorisk, kanske.
– 20 000 människor kan vara optimalt många om alla bor förhållandevis nära varandra. Men vad om de inte gör det, om avståndet till närmaste service är 80 kilometer? Vi behöver i diskussionen ta seriöst hänsyn till avstånd.
Henriksson, som också är förtroendevald i Raseborg, efterlyser alltså bättre sätt att beskriva en kommun, och det gör även de andra debattörerna Ida Sulin, Erika Strandberg och Ulf Stenman. Hurdana definitionerna än är handlar det om att upprätthålla service och vissa tjänster i en kommun. Då kan det behövas i lagstiftningen och i folkmun andra ord än just ”antalet invånare” eller ”arbetsföra”.
Linnéa Henriksson säger att hon har svårt att begripa varför kommunsammanslagningar erbjuds som enda lösningen på kommuners dåliga ekonomi.
– Okej, många usla siffror försvinner då i statistiken. Men det gör inte verkligheten. Människorna är kvar och samhället ska fungera, men genom strukturreformen har man kanske tagit ifrån invånarna många möjligheter att påverka.
– Jag har inte sett studier om lyckade kommunsammanslagningar. De blir alltid dyra. Vissa saker kan också bli bättre men man ska inte tro att det hela är förmånligare.
Vad händer med svenskan?
Många svensk- och tvåspråkiga kommuner står på en förhållandevis stadig grund. I horisonten finns ändå grundläggande frågor som exempelvis den om svenskans ställning, som Ulf Stenman ställer.
– Hurdan är situationen om säg 30 år, hurdan är den svenskspråkiga servicen?
Några klara svar verkar inte finnas men farhågorna delas av många.
Forskningschefen vid Kommunförbundet Marianne Pekola-Sjöblom föreslår att vilka frågorna än är så är det önskvärt att ta upp dem i större kretsar.
– Talar vi lite för mycket i vår egen bubbla? Där uppe, säger hon med hänvisning till finansierings- och ledarskapsforumets stora konferenssal på Sverigebåten, talas det om ekonomi men sällan ur Svenskfinlands synvinkel.