Svensk handikappservice får ris i Esbo

Matias Nyqvist tycker om springstolen på Kårkullas enhet Octaven i Krämertsskog. Här deltar han i dagverksamheten varje vardag. Foto: Oskar Karlsson.
Matias Nyqvist tycker om springstolen på Kårkullas enhet Octaven i Krämertsskog. Här deltar han i dagverksamheten varje vardag. Foto: Oskar Karlsson.
14.9.2016

I Esbo får den svenska socialservicen dåligt betyg, av dem som svarat på Språkbarometerns färska enkätförfrågning. Bottennapp får handikappservicen med skolvitsordet 4,8.  – Vi bemöts inte jämlikt med de finskspråkiga, summerar Mauri Nyqvist, vars son Matias är en av klienterna.

Matias Nyqvist, 28, kommer emot oss i sin springstol och tittar nyfiket upp mot sina besökare. Han tycker om fysisk aktivitet, och här på Kårkullas enhet Octaven i Krämertsskog i Helsingfors deltar han i dagverksamheten varje vardag. På eftermiddagen åker han hem med taxi till familjens stora röda trävilla i Sikjärvi i Esbo. Matias har sedan födseln en grav funktionsnedsättning och behöver stöd hela tiden. Han förstår enbart svenska och använder alternativ kommunikation då han kommunicerar.. Liksom flera andra svenskspråkiga Esbofamiljer ger Nyqvistarna kommunens sätt att sköta handikappvården skolvitsordet 4,8 i Språkbarometern. Socialservicen på svenska i Esbo får ett medelvitsord på dryga 6, vilket är klart sämre än i Språkbarometrarna 2012 och 2008.

– När Esbo för en tid sedan i en tidningsartikel påstod att kommunen ger god service på svenska fick det mig att se rött, säger Matias pappa Mauri Nyqvist.

Han har länge varit missnöjd med hur färdtjänsterna sköts, taxichaufförerna talar enbart finska, vill man ha en som talar svenska får man enligt Nyqvist vänta. FPA får också en känga för sin svenskspråkiga service.

– Jag kan någorlunda bra finska och är den som sköter all kontakt med FPA och kommunen. Men när jag blir upprörd och är tvungen att förklara mig på finska låser jag mig lätt och hittar inte orden. Och kräver man inte hela tiden får man inget alls, säger Mauri Nyqvist.

Trots att staden är medveten om att familjen är svenskspråkig får Nyqvistarna brev om handikappservicen på finska.

– Det är nonchalans. Efter att jag nyligen klagade, fick jag brevet på svenska två veckor senare. Servicesystem på nätet, som man hänvisas till, är helt på finska. Matias assistent är från Sverige och behöver också kunna förstå informationen.

Mauri Nyqvist sitter med i styrelsen för föreningen De Utvecklingsstördas Väl i Mellersta Finland, och vet att det likt honom finns många andra familjer som är missnöjda med den svenska servicen i Esbo.

–  Socialarbetarna är duktiga, det är byråkratin det är fel på. Det är de högre tjänstemännen och politikerna som styr.

Hoppas på egen lägenhet

Orsaken till att Matias bor hemma, med assistenthjälp några timmar om kvällarna, är att Matias och föräldrarna hoppas på att han ska kunna flytta till en egen lägenhet. Ett serviceboende tillsammans med andra är inget alternativ för Matias, anser föräldrarna.

– Vi försöker få igenom en svensk modell och inledde processen redan 2011 då Matias anhöll om att få personlig assistens till dagverksamheten och under veckosluten hemma. Enligt Esbo stad är det inte möjligt enligt nuvarande handikapplagstiftning. I en del andra kommuner är det möjligt.

Just frågan om personlig assistens dygnet runt är inte i sig en språkfråga, men en delorsak till missnöjet.

Föreningen JAG, där Matias Nyqvist är medlem, har bett att Esbo stad skulle delta i Social- och hälsovårdsministeriets försök med servicesedlar som är en del av regeringens spetsprojekt.

– Kommunen kan få statsstöd för upp till 80 procent av kostnaderna. Vi skulle vilja att Esbo kör igång ett pilotprojekt där även personer med utvecklingsstörning kan bo självständigt med hjälp av personlig assistents. JAG amser att det vore bra om kommunerna i huvudstadsregionen samarbetade  kring frågan.

Inte samma på svenska

Finland ratificerade i maj en FN-konvention som befäster rätten till jämlik behandling för personer med funktionsnedsättning. Ojämlikheten mellan finsk- och svenskspråkiga är stor, tycker Nyqvist.

– På finskt håll finns flera alternativ att välja mellan, för svenskspråkiga gäller endast Kårkulla, det är orättvist, säger Nyqvist som efterlyser fler alternativ för de svenskspråkiga.

– Annars stagnerar utvecklingen, det har vi sett med Kårkulla. Den som ger servicen och koordinerar, kan inte vara samma aktör.

I Esbo har man ett system med servicesedlar där klienten själv kan välja assistentproducent. För svenskspråkiga finns det inte mycket att välja mellan.

Hur det går för Kårkulla i och med vårdreformen är ännu öppet. Men Nyqvist hoppas att reformen och valfriheten leder till nya möjligheter för nya aktörer.

– Landskapen får en viktig roll i att se över kvaliteten.

”Förbluffande resultat”

Nina Hiltunen som är handikappchef i Esbo är mycket förvånad då hon får höra Språkbarometerns resultat.

– Av våra socialarbetare har fem av elva svenska som modersmål. Med tanke på det är resultatet verkligen förbluffande.

Enligt Hiltunen strävar Esbo stad alltid efter att ge alla myndighetsbeslut också på svenska. Hon medger ändå att kundservicesystemet och nätsidorna inte helt håller måttet när det gäller betjäning på svenska.

– Målet är att hela tiden utveckla verksamheten, nu har vi inte lyckats  fullt ut. Vi uppmanar klienterna att ge respons på nätet så att vi kan korrigera misstag. Hittills har vi fått rätt lite respons, både ros och ris.

Hiltunen beklagar att utbudet och valfriheten är snävare för svenskspråkiga.

– I den senaste upphandlingen har man tagit fasta på det här och målet är att svenskspråkiga handikappade ska kunna välja boende inom Esbo, tidigare kunde man bara välja Kårkulla.

– Det är viktigt att vi vet om missnöjet. Nu finns det skäl för oss att utreda vad det beror på.

Läs mer

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här