Starkt stöd bland oppositionen för fulljour i Vasa
Om oppositionen hade makten skulle Vasa antagligen få behålla sin fulljour. Samtliga fem oppositionspartier kritiserar regeringens förslag att inte låta Vasa centralsjukhus få fulljourstatus. Därmed äventyrar regeringen förverkligandet av de språkliga rättigheterna, anser oppositionen.
Nu har alla partier med undantag av Sannfinländarna besvarat Kommuntorgets enkätförfrågning om svenskans ställning efter vårdreformen. De gröna, Svenska folkpartiet, Vänsterförbundet och Kristdemokraterna anser att Vasa centralsjukhus bör få fulljour. KD tillägger att man inte ska ställa Seinäjoki och Vasa mot varandra och anser att regeringen bör ändra sitt beslut till en modell med 12+1, något som också SFP tidigare förespråkat. Socialdemokraterna vill inte ta ställning till alla frågor och hänvisar till att det är regeringens skyldighet att ge motiveringar. SDP påpekar ändå att de språkliga rättigheterna måste förverkligas också i praktiken och efterlyser, liksom flera av de andra oppositionspartierna, en språkkonsekvensbedömning. SDP konstaterar att Vasa centralsjukhus för tillfället ger en fullständigt tvåspråkig service och har full jour medan Seinäjoki centralsjukhus är enspråkigt finskt.
Kommuntorget skrev i onsdags nyheten om att statsministerpartiet Centern håller fast vid lösningen med 12 fulljourssjukhus och väljer Seinäjoki framom Vasa. Partiet anser att ändamålsenlig vård går före språket. Nåbarheten anses vara bättre i Seinäjoki. Också Samlingspartiet försvarar lösningen med 12 fulljourssjukhus och Seinäjoki med att beslutet grundar sig på ”nåbarhet och medicinsk kvalitet”. Samlingspartiet konstaterar ändå att de språkliga rättigheterna gäller alla oavsett vårdinstans och att det är sjukhusledningens ansvar att säkra att personalen har tillräckliga språkkunskaper.
”Viktigt med svensk representation”
På Kommuntorgets andra fråga om hur man ska garantera att svenskspråkiga för sin röst hörd i landskapen svarar De Gröna, SFP, KD och SFP vill att det i de tvåspråkiga landskapen finns en representant för den svenskspråkiga befolkningen i landskapsstyrelsen. Alla oppositionspartier förutom KD påtalar också att det bör finnas en minoritetsspråknämnd med faktisk beslutanderätt. Också Samlingspartiet ser det som ett gott förslag att man i synnerhet i Österbotten överväger ett system där det i landskapsstyrelsen finns tillräckligt med medlemmar som behärskar bägge nationalspråken. Centern svarar däremot kort att den svenska representationen kommer att tillgodoses i enlighet med de allmänna språkliga rättigheterna.
Kommuntorgets frågor:
1. I Österbotten bor ca 100 000 personer med svenska som modersmål.
Hur ska dessa personer garanteras vård på svenska (även fulljour) om de i framtiden är hänvisade till Seinäjoki centralsjukhus istället för Vasa centralsjukhus?
År 2009 slog grundlagsutskottet fast att områdesindelningen bör tillgodose grundläggande språkliga rättigheter (Lex Karleby GrUU 21/2009).
Mot den här bakgrunden, hur motiverar man att fulljoursjukhuset placeras i Seinäjoki istället för i Vasa?
2. Hur ska man garantera att den svenskspråkiga befolkningen får sin röst hörd i landskapen?
Eftersom de svenskspråkiga är relativt sett få till antalet finns det risk att de inte får representation i landskapets fullmäktige och styrelse.
I Kommunförbundet tillämpar man en modell där en styrelseledamot också är representant för den svenskspråkiga befolkningen (för närvarande Maarit Feldt-Ranta, SDP). Hur ställer ni er till en liknande modell för landskapens beslutande organ?
Partiernas svar på frågorna om svensk vård:
De gröna, partisekreterare Lasse Miettinen:
1. De svenskspråkigas rätt att få social- och hälsovårdstjänster på sitt eget modersmål i vårdreformen måste tryggas. De gröna närmar sig antalet landskap och var fulljouren ska finnas i första hand enligt kvalitativ vård, jämlikhet och effektivitet. Vi är vid behov redo att införa specialarrangemang för att trygga att de språkliga rättigheterna också i praktiken förverkligas. Eftersom beslutet att Seinäjoki ska vara fulljourssjukhus är enbart regeringens, är det deras skyldighet att motivera beslutet. Med stöd av grundlagen bör man av jämlika alternativ välja det som bäst tryggar de språkliga rättigheterna. Därför hade Vasa varit det bästa alternativet. Nu måste Seinäjoki centralsjukhus förbinda sig vid att trygga de svenskspråkigas rättighet till service på sitt modersmål. Det här måste man beakta vid rekrytering, i planeringen av arbetsturer och personalens vidareutbildning.
2. Det är viktigt att den svenskspråkiga befolkningens rättigheter uppmärksammas i beslutsfattandet i landskapen. Beslutsfattandet måste vara representativt och olika befolkningsgrupper måste höras. En modell där man skulle samla en landskapsstyrelse enligt de politiska styrkeförhållandena, men ändå så att det bland ledamöterna skulle finnas åtminstone en representant för den svenskspråkiga befolkningen kunde övervägas för en del av landskapen. Det är ändå inte vettigt att kräva detta av enspråkiga landskap. Det kunde bestämmas enligt andelen svenskspråkiga i landskapet eller enligt antalet tvåspråkiga kommuner.
För att övervaka kvaliteten och utbudet är det också ändamålsenligt att det i dessa landskap skulle finnas en minoritetsnämnd, på vars ansvar det skulle vara att följa upp servicen och att föreslå förbättringsåtgärder. Ett motsvarande arrangemang fanns i den anordnarlag för vården som den förra regeringen beredde och borde införas i den nya lagstiftningen som berör landskapen.
Det tredje sättet är via medborgardeltagandet som befrämjar direkt demokrati. I alla landskap måste man utnyttja olika påverkningsmöjligheter och höranden via kund- och medborgarråd. I dem måste man också garantera att områdets svenskspråkiga minoritet blir hörd.
SFP, Anna-Maja Henriksson, partiordförande:
1. Det finns inte några hållbara motiveringar för att Vasa centralsjukhus inte skulle ha full dygnet runt jour i framtiden. Det är helt oacceptabelt. Behovet att få vård på sitt modersmål försvinner inte någonstans i framtiden. Vasa centralsjukhus bör få ha full dygnet runt jour.
Det är både pinsamt och förkastligt att regeringen inte gjort en bedömning av jourreformens språkliga konsekvenser.
Det är mycket tvivelaktigt ifall regeringens nuvarande förslag uppfyller grundlagens krav. Regeringen borde omedelbart göra en språkkonsekvensbedömning. Grundlagsutskottets tidigare linje gällande behovet att göra en språkkonsekvensbedömning är väldigt tydlig.
Annars finns det en uppenbar risk att Karleby-fallet i regionförvaltningsreformen upprepas.
2. SFP förutsätter att de svenskspråkiga garanteras faktiskt inflytande i de tvåspråkiga landskapens beslutande organ. Därför bör de svenskspråkiga garanteras en plats i de tvåspråkiga landskapens styrelser.
I det landskap där svenska eller finska är ett minoritetsspråk bör det också tillsättas en minoritetsspråknämnd. Dessa nämnder bör ha faktiska påverkningsmöjligheter och inte enbart fungera som diskussionsforum.
Dessutom är det viktigt att samerna har en representant i Lapplands landskapsstyrelse.
KD riksdagsledamot Peter Östman:
1. Trots att det i teorin går att argumentera för att språkkunskapsnivån skulle höjas i Seinäjoki är det helt klart att praktiken kommer att vara annorlunda än teorin.
Kristdemokraterna anser att regeringen bör ändra sitt beslut från 12 fulljoursjukhus till 12+1, dvs att Vasa också beviljas fulljour. Vi har en förståelse för att Seinäjoki med omnejd också beviljas fulljour. Med beaktande av landskapets långa avstånd och befolkningsmängd kunde det vara berättigat. Denna lösning skulle vara konstruktiv ur båda landskapens perspektiv. KD tror inte man ska ställa dessa mot varandra. Men det finns inga hållbara motiveringar till att lämna Vasa utan fulljour med beaktande av de svenskspråkiga invånarnas behov av service på svenska
2. I de landskap där det finns en märkbar andel svenskspråkiga kunde ett kvotsystem för svenskspråkig representation införas.
SDP, partisekreterare Reijo Paananen:
Förslagen är regeringens liksom också ansvaret över dem. Vi har upprepade gånger bett om att få delta i beredningen, men vår hjälp har inte tagits emot. Därför tar SDP inte ställning till alla frågor, innan helheten är klar. Utgångspunkten är ändå att man i anordnar- och landskapslagarna lagstiftar om att förverkliga de språkliga rättigheterna. Också de tvåspråkiga landskapens skyldighet att se till att de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken måste garanteras så att de till exempel utreder frågan i samarbetsavtalen. SDP har också föreslagit att reformen ska genomföras stegvis. Det skulle möjliggöra en språkkonsekvensbedömning och de preciseringar som behövs. De språkliga rättigheterna får inte heller äventyras som en följd av en eventuell bolagisering.
1. Det är regeringens uppgift att ge motiveringar. Vasa centralsjukhus ger för tillfällig en fullständigt tvåspråkig service och har full jour. Centralsjukhuset i Seinäjoki är enspråkigt finskt. Nu verkar det som om regeringen inte seriöst har beaktat de språkliga rättigheterna eller grundlagsutskottets riktlinjer. Därför behövs en språkkonsekvensbedömning innan reformen förverkligas.
2. I partisekreterarnas beredning ansågs det viktigt att invånarna ska ha så omfattande och fungerande rättigheter att delta och påverka som möjligt redan i det skedet då landskapen grundas och förrättas. I regeringspropositionen som var under behandling under förra regeringsperioden ingick en bestämmelse om en nämnd för minoritetsspråket. Den här bestämmelsen måste finnas kvar och nämnden måste verkligen höras i beredningen och beslutsfattandet.
Vänsterförbundet, partisekreterare Joonas Leppänen:
1. Att placera fulljoursjukhuset i Seinäjoki är omotiverat. Förslaget vilar på svaga grunder i och med att man inte har gjort en språklig konsekvensbedömning. För att garantera de språkliga rättigheterna i samband med vård- och förvaltningsreformer behövs en språklig konsekvensbedömning i ett tillräckligt tidigt skede. Såsom det framkommer i prof. Olli Mäenpääs utlåtande (1.7.2016) till den svenska reformgruppen kan förslaget vara i strid med säkerställandet av de språkliga rättigheterna. Således behövs det först en språklig konsekvensbedömning så att man i samband med förslaget till jourstruktur kan garantera de språkliga rättigheterna.
2. Det är självklart att det behövs sådana lösningar som garanterar den svenskspråkiga befolkningens representation. En möjlighet är att följa kommunförbundets praxis. En annan kunde vara att man ett skilt organ som behandlar ärenden som berör den svenspråkiga befolkningen. Detta kräver dock att detta organ har en stadgad beslutanderätt och således makt att påverka ärenden. Vidare skulle det förutsätta att organet är en stadgad remissinstans för de ärenden som påverkar den svenskspråkiga befolkningen. Utan en riktig makt och möjlighet att påverka ärenden är det tvivelaktigt om man ens kunde tala om demokratisk representation.
Samlingspartiet, statsministerns specialmedarbetare Ville Valkonen:
1. Samlingspartiet anser det viktigt att invånarna får service på bägge nationalspråken. De språkliga rättigheterna som tryggas i grundlagen gäller alla oavsett vårdinstans. Det är på sjukhusledningens ansvar att säkra att personalen har tillräckliga språkkunskaper. Beslutet om 12 fulljourssjukhus grundar sig på nåbarhet och medicinsk kvalitet. Centraliseringen av fulljouren innebär inte att det inte skulle finnas viktig verksamhet hos regionsjukhusen liksom eventuellt också någon jourverksamhet.
2. Rätten att kunna påverka beslutsfattandet är en väsentlig del av demokratin. De språkliga rättigheterna och påverkningsmöjligheterna tryggas skilt i landskapslagen. Det är upp till fullmäktige i de olika landskapen att besluta vilken sammansättningen i landskapsstyrelsen är. Samlingspartiet ser det som ett gott förslag att man i synnerhet i Österbotten skulle överväga att alla partiers kretsorganisationer förbinder sig vid att det i landskapsstyrelsen finns tillräckligt med medlemmar som behärskar bägge nationalspråken.
Centern, riksdagsledamot Timo Korhonen, ordförande för Centerns kommun- och regionarbetsgrupp:
Jämförelse mellan Vasa och Seinäjoki centralsjukhus
Södra Österbottens (Seinäjoki) centralsjukhus (198 242 invånare) ligger mitt i det vidsträckta landskapet och har goda landsvägsförbindelser. Dygnet-runt-jouren gäller hela landskapet och är koncentrerad till en ny jourenhet i anslutning till centralsjukhuset. Det geografiska läget är gynnsamt när en jourpatient måste flyttas från centralsjukhuset till ett universitetssjukhus.
När man ser på tillgängligheten ur befolkningens synvinkel på kartan över de tolv joursjukhusen går Seinäjoki förbi Vasa.
Sjukhuset har en bred jour med specialiteteter. Den egna kardiologiska akutverksamheten har varit liten, och sjukhuset har enligt överenskommelse anlitat Vasa centralsjukhus för hjärtundersökningar och behandlingar samt onkologi under jourtid.
Vasa centralsjukhus (169 652 invånare) är det enda centralsjukhuset som ligger inom ett sjukvårdsdistrikt där majoritetsspråket är svenska. I Vasa finns en levande tvåspråkighet både bland patienterna och bland sjukhuspersonalen.
Vasa centralsjukhus ligger längre från ett universitetssjukhus än något annat centralsjukhus i Finland. Det ligger vid kusten och tillgängligheten är inte den bästa. På grund av de långa avstånden och språkförhållandena erbjuder Vasa centralsjukhus omfattande tjänster, trots att invånarna är relativt sett få och friskare än genomsnittet. Sjukhuset har upprätthållit dygnet-runt-jour inom cirka 10 specialiteter. Å andra sidan har invånarna i de norra delarna av Vasa sjukvårdsdistrikt kortare väg till jouren i det likaså tvåspråkiga Karleby, som sköter bland annat förlossningar.
Vasa sjukvårdsdistrikt har nyligen bytt specialupptagningsområde från Tammerfors till Åbo.
Vid jourfall anlitar Vasa fortsättningsvis Tammerfors universitetssjukhus i stor utsträckning på grund av det kortare avståndet att flytta patienter. Tammerfors specialupptagningsområde är tvåspråkigt.
Sammanfattning och slutsatser
1. Vid bedömningen av de grundläggande fri- och rättigheterna utgör de språkliga rättigheterna en tungt vägande grund, men samtidigt bör också lika rätt till service och god vård bedömas.
Målet är att finna en lösning som så bra som möjligt garanterar var och en rätten till högklassig service och vård på det egna språket.
Vasa sjukvårdsdistrikt är tvåspråkigt, Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt är finskspråkigt.
Centralsjukhusen har haft för vana att komma överens om praktiskt samarbete särskilt under jourtid. Utifrån en helhetsbedömning bestämdes att fulljouren placeras i Seinäjoki.
För Vasa talade bara det i sig viktiga faktumet att den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter skulle tillgodoses bättre där. Om det fanns 13 sjukhus med fulljour i syfte att tillgodose de språkliga rättigheterna skulle det finnas två sjukhus med fullservice på 80 km:s avstånd från varandra. Då skulle ingenting sporra till servicesamordning. Kapprustning och svårigheter att få kompetent personal skulle bli ett växande problem i området.
En samordning av de grundläggande fri- och rättigheterna har ändå beaktats noga i lagberedningen (”Lex Vasa”). Enligt gällande lag och lagförslag på remiss kommer det även i fortsättningen att vara möjligt för den svenskspråkiga befolkningen att få jourtjänster inom den specialiserade sjukvården i Vasa. Det gäller dock inte de mycket sällsynta fallen av jourtjänster som omfattas av avtal inom specialupptagningsområdet eller avtal om vård vid ett annat centralsjukhus utanför specialupptagningsområdet eller fall som kräver vård vid ett universitetscentralsjukhus. I dessa fall, vid en sällsynt eller livshotande sjukdom eller skada
som kräver samlad kompetens, ska adekvat vård prioriteras. Ministeriet kommer att följa hur reformen verkställs med tanke på dels patientsäkerheten, dels att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter ska tillgodoses. Det sker inom uppföljningen av omstruktureringen av den specialiserade sjukvården hösten 2017.
2. Den svenska representationen kommer att tillgodoses i enlighet med de allmänna språkliga rättigheterna. Jämförelsen med representantmodellen vid Kommunförbundet är inte motiverad. Kommunförbundet är en förening som består av medlemskommuner. Landskapen utför de uppgifter som de har enligt lag.
Sannfinländarna, svar saknas
