Kommunförbundets strategi förnyas
Kommunerna och landskapen behöver en stark intressebevakare, säger medlemmar i Kommunförbundets svenska delegation.
Frågan om Kommunförbundets framtida roll diskuteras under onsdagen och torsdagen, när förbundets fullmäktige samlas till höstmöte i Helsingfors. Fullmäktigemötet behandlar bland annat förnyelsen av Kommunförbundets strategi.
”Förnyelsen av Kommunförbundets strategi sker under en tid då kommunernas, Kommunförbundets och hela den offentliga sektorns omvärld präglas av ett stort antal osäkerhetsfaktorer framför allt på grund av vård- och landskapsreformen”, heter det i beredningen av ärendet.
Kommunförbundets nya vision föreslås bli att ”Finlands framgång skapas lokalt”. Förbundet vill bygga en hållbar framtid tillsammans med kommunerna och landskapen.
För att landskapen ska kunna bli medlemmar i Finlands kommunförbund krävs en stadgeändring. Riksdagsledamot Mats Nylund, ordförande för Kommunförbundets svenska delegation, ser helst att landskapen blir medlemmar.
– Ur medborgarnas synpunkt är det viktigt att landskapen och kommunerna har en gemensam stark intressebevakare. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt, eftersom vi redan har Finlands Kommunförbund, en av de viktigaste och starkaste intressebevakarna i vårt land.
Mats Nylund understryker att det är viktigt att landskapen och kommunerna samsas och talar med en gemensam röst. Därför hälsar han de nya landskapen välkomna som medlemmar i Kommunförbundet. För att landskapen ska kunna bli medlemmar krävs det en stadgeändring.
– Eventuella motsättningar mellan landskapen och kommunerna kan förebyggas i stadgarna. Det viktiga är att kommunernas och landskapens relation till statsmakten inte försvagas.
Enligt Nylund har det i Kommunförbundet alltid funnits en spänning mellan stora städer och små kommuner.
– Det är vi vana vid och det har vi mekanismer för att hantera, säger han.
Thomas Romantschuk, medlem i Kommunförbundets svenska delegation säger att det bör finnas ett forum där kommunerna och landskapen kan utbyta åsikter.
– Det viktiga är att alla motsättningar kommer fram, att parterna verkligen diskuterar med varandra. Det sätt på vilket det nordiska samarbetet är organiserat kunde fungera som modell för ett Kommunförbund där både landskap och kommuner är medlemmar, säger han.
Att kommuner och landskap har en gemensam intressebevakning är enligt Romantschuk inte det primära.
– Min erfarenhet av intressebevakning är att den inte fungerar i kommittéer och grupper. Intressebevakning sker på individnivå med hjälp av lobbare.
Anna Bertills, också hon medlem i Kommunförbundets svenska delegation, säger att kommunernas behov av stöd inte blir mindre, snarare större i framtiden.
– Kommunförbundet är en viktig intressebevakare inte minst nu när de kommunala strukturerna förändras. Små kommuner behöver hjälp och stöd för att hitta sina nya roller. I den förändringsprocessen växer förbundets betydelse.
Bertills ser helst att landskapen blir medlemmar i Kommunförbundet.
– Det är alltid bättre att samarbeta, säger hon och nämner vård- och landskapsreformen som kräver att kommuner och landskap koordinerar sin verksamhet mycket noga.
Kommunförbundets höstmöte startar onsdag eftermiddag med ett seminarium om Kommunförbundets framtid och strategi. I seminariet medverkar bland andra den utredningsgrupp som på uppdrag av Kommunförbundet utreder kommunernas och landskapens organisation i framtiden. Utredningsgruppen består av Markku Andersson, Olav Jern och Siv Sandberg.
