Utskottet tycker att två och en halv månader mellan valdag och ny mandatperiod är en för lång tid.

Riksdagens grundlagsutskott har behandlat regeringens lagförslag att skjuta fram kommunalvalet, från den 18 april till den 13 juni.

Utskottet anser att det är nödvändigt att skjuta fram valdagen, för att trygga människors hälsa och för att se till att rösträtten kan förverkligas i praktiken. Man kritiserar dock Justitieministeriet och regeringen för att förslaget om senareläggningen kom så sent, och för att det här skapade oklarheter kring kandidatnomineringarna.

Det som utskottet inte accepterar, är att nya den nya mandatperioden skulle inledas den 1 september, som är regeringens förslag.

Utskottet konstaterar, att om valet förrättas den 13 juni, och nya kommunfullmäktigen tillträder i september, hinner två och en halv månader förflyta mellan valdagen och den nya mandatperiodens början.

I förslaget är den tidtabellen inte desto mera motiverad, skriver utskottet i sitt betänkande, än att man på så sätt inte ingriper i kommunernas självstyre.

Utskottet köper inte det argumentet utan menar att en lång tid mellan valdagen och tidpunkten för den nya mandatperiodens början berövar nuvarande fullmäktigen på deras legitimitet.

Det är motiverat att den nya mandatperioden inleds så fort som möjligt, skriver utskottet, och att tidtabellen motsvarar den nuvarande lagstiftningen. Det innebär att tiden mellan valdagen och följande mandatperiod skulle vara en och en halv månad.

Därför föreslår grundlagsutskottet att regeringens lagförslag ändras så, att den pågående mandatperioden i kommunerna löper fram till slutet av juli och att den nya inleds den 1 augusti.

Grundlagsutskottets betänkande (på finska).