Grundlagsexpert: "Latläxa att vänta för regeringen"
Regeringen kommer att få latläxa, tror professor Olli Mäenpää, en av Finlands främsta grundlagsexperter. Grundlagsutskottet har varit mycket tydligt med att det krävs en bedömning av de språkliga konsekvenserna då man gör större reformer av förvaltningen. Någon sådan finns nu varken i den jourförordning som gått på remiss eller de lagutkast som väntas bli offentliga i dagarna.
I dagarna väntas regeringen publicera utkast till de viktigaste lagarna men än så länge har alltså bara jourförordningen offentliggjorts. Oron över hur rättigheten att få vård på svenska ska beaktas i framtiden är stor både i kommuner och institutioner.
-Det sägs ingenting specifikt om språkliga konsekvenser i de lagutkast som finns, säger Olli Mäenpää som är professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet.
Anna-Maja Henriksson, nyvald ordförande för SFP tycker det är underligt att ingen språkkonsekvensbedömning gjorts.
– Det är obegripligt. Vi har påpekat detta flera gånger men regeringen verkar inte ta situationen på allvar. Det verkar allt mer sannolikt att det blir bakläxa för regeringen, säger också Henriksson.
Hon är glad att professor Mäenpää så tydligt säger att det behövs en språkkonsekvensbedömning.
– Vi kan inte sätta grundrättigheter mot varandra, som i det här fallet rätten till god och vård och rätten att få vård på svenska, utan vi måste se till att båda tillgodoses.
Henriksson menar att regeringen allra senast nu borde agera i språkfrågan.
– Det skulle vara klokt att göra språkkonsekvensbedömningen nu. De hinner ännu och det skulle rädda regeringen från en svår situation i höst då lagarna kommer till riksdagen, säger Henriksson.
Tror du att det görs en språkkonsekvensbedömning ännu före hösten?
– Jag säger som så att bollen nu är hos regeringspartierna. Men om det dyker upp en proposition i höst där man inte alls beaktat de språkliga rättigheterna så kommer vi inom SFP att göra allt för att stoppa den och det vet de.
Det har också diskuterats hur de språkliga rättigheterna kan tas i beaktande då privata aktörer, bolag, tar över vården. I språklagen sägs att enskilda aktörer har skyldighet att ge språklig service, det som gäller för myndigheter gäller också för privata.
Men Mäenpää säger att språklagen stiftats i en annan situation.
-Det kunde vara en idé att ändra bestämmelsen så att den tar hänsyn också till privata bolag och bolag som landskapen äger. Det behövs tillräckligt specifika regler om hur man implementerar de språkliga rättigheterna.
Däremot har man inom regeringen sagt att det är upp till landskapen att själva definiera kraven på vården.
– Rättigheterna måste säkerställas i lagen, sen kan det finna ett visst utrymme för landskapen att bestämma i enskilda fall men det måste finnas grundbestämmelser på lagnivå, säger Mäenpää.
Men Mäenpää påpekar att man inte kan kräva att språket beaktas av producenten om språkklausulen inte tagits med i upphandlingskontraktet,
”Vasa kan vinna sjukhuskampen”
Vad gäller den administrativa indelningen av landet i tolv områden med fulljour är den största frågan för svenskan kampen mellan Seinäjoki och Vasa.
– Om man gör en bedömning av hur de språkliga rättigheterna tillgodoses och tar kraven på allvar kan man säkert på goda grunder stöda Vasa som ett alternativ till sjukhus med full jour, säger Mäenpää.
Ett problem med regeringens reform är att detaljer offentliggörs före man känner till helheten.
Göran Honga som är direktör Vasa sjukvårdsdistrikt säger att konstruktionen är elakt uppbyggd.
-Man delar upp arbetet i delar och och jourärendet föregår reformen, Det betyder att jourförordningen är en del av budgetlagarna och att det kommer att bli mycket bråttom att godkänna den i riksdagen i höst.
Bättre skulle alltså vara att göra de konsekvensbedömningar som lagen kräver i god tid före propositionen ges till riksdagen.
-Gärna innan utlåtandena ges, god lagstiftningsgspraxis förutsätter att de viktigaste frågorna är klara då propositionen ges, säger Mäenpää.
Olli Mäenpää säger att grundlagsexperter inte hittills hörts vad gäller språkliga rättigheter.
-Men vi har nog hörts om annat, tex regionala självstyrelse, demokrati osv, säger Mäenpää.
Läs också: Vårdreformens språkkonsekvenser måste bedömas – annars problem med grundlagen
Läs också: Haglund: Fullständigt oacceptabelt av regeringen
