Genomsnittsledamoten beslutar om 80 ärenden under ett år
Kommunfullmäktige i Finland sammanträder i snitt åtta gånger per år. Det framgår i Kommunförbundets utredning. Skillnaderna mellan kommunerna är stora: Fullmäktige i Juankoski sammanträdde två gånger och fullmäktige i Helsingfors 21 gånger per år.
Kommunförbundet utredde kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas sammanträdes- och arbetspraxis genom en enkätundersökning under våren 2016. 223 kommuner besvarade enkäten och svarsprocenten uppgick till 71.
Deltagarkommunernas svar visar att kommunfullmäktige i snitt har tio ärenden att fatta beslut om per möte och 81 ärenden att fatta beslut om per år. Utgående från uppgifterna för år 2015 fattades flest beslut i Helsingfors, där fullmäktige behandlade 319 ärendepunkter. Minst ärenden att behandla hade fullmäktige i Hämeenkyrö och Juankoski, bägge med 20 ärenden under ett år.
Ett fullmäktigemöte varar vanligtvis 1–2 timmar. Särskilt antalet korta möten har ökat. Förändringen är ett tecken på att de ärenden som behandlas vid sammanträdena bereds allt mer på förhand, till exempel i interna förhandlingar mellan fullmäktigegrupperna eller i aftonskolor.
Kommunstyrelsen samlas i snitt 21 gånger per år
Kommunstyrelserna sammanträder i snitt 21 gånger per år och behandlar cirka 15 ärenden vid varje sammanträde. Ett styrelsemöte varar i allmänhet 2–3 timmar.
– Liksom med sammanträdena i fullmäktige, påverkas också längden på styrelsemötena av i vilken mån ärendena har diskuterats på förhand. En styrelseledamot använder endast en dryg tiondel av den tid som åtgår till att sköta förtroendeuppdraget på sammanträden. En stor del av arbetet görs alltså utanför mötesrummet, påpekar sakkunniga Sirkka-Liisa Piipponen, som gjort utredningen.
Två procent av de ärenden som behandlas gäller vården
Det riksomfattande enkätmaterialet kompletterades med en analys av ärendena i kommunstyrelsernas mötesprotokoll i totalt 40 kommuner som deltar i Kommunförbundets forskningsprogram ARTTU2. Kommunerna representerar hela landet på ett övergripande plan.
Analysen av ARTTU2-kommunernas styrelseprotokoll visar att största delen – 37 procent av de ärenden som kommunstyrelserna behandlar gäller kommunens förvaltning och ledning samt demokrati, medan 14 procent av ärendena gäller ekonomi.
– Detta är naturligt eftersom kommunstyrelsen enligt kommunallagen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet, analyserar Kaija Majoinen, forsknings- och utvecklingsdirektör vid Kommunförbundet.
Totalt 23 procent av de ärenden som kommunstyrelserna i ARTTU2-kommunerna behandlar gäller samhälls- och miljösektorn. Ungefär två procent av ärendepunkterna gäller social- och hälsovård.
– I vård- och landskapsreformen överförs organiseringsansvaret för och produktionen av social- och hälsovård från kommunerna till landskapen. Enkätresultaten pekar på att vårdreformen inte kommer att medföra någon stor förändring i de ärenden som kommunstyrelserna behandlar. Förändringarna tvingar ändå kommunerna att utveckla styrelsearbetet i en allt mer strategisk riktning. Kommunens intressebevakning får en allt viktigare roll i förhållande till vårdfrågorna, säger Majoinen.
