Fusionsförhandlingar historiskt steg i Kaskö

I svenska Sydösterbotten har kommunerna av tradition hållit styvnackat på sina självständiga existenser. Under senhösten 2017 har ändå landets minsta stad Kaskö öppnat upp för en fusionsutredning tillsammans med Närpes. Gensvaret från grannkommunen är positivt.

Under flera årtionden i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet klarade sig lilla Kaskö utmärkt.

Den stora cellulosafabriken Metsä Botnia var en livsviktig motor i det lokala näringslivet. När det gick som bäst kallades staden för ”Österbottens Grankulla” på grund av sin låga skattesats. Man skänkte bort hustomter för en spottstyver och lockade med gratis dagvård på den tiden.

2009 kom så det stora dråpslaget. Metsä Botnia skulle läggas ner. Cirka 300 jobb försvann i ett svep och arbetslösheten sköt i höjden. Småstaden har än idag inte repat sig ordentligt från den stenhårda smällen.

Minskande befolkning, hög arbetslöshet, skeva åldersstrukturer och krympande lokal service, bland annat har stadens finska högstadium lagts ner på grund av bristande elevunderlag, har medfört att dagens Kaskö klassas som en kriskommun.

Stadens befolkning uppgick till omkring 1900 invånare under guldåren. Efter hand har siffran rasat och underskrider 1300 i slutet av 2017.

– Ett tag hade vi Österbottens högsta arbetslöshet på 16 procent. På sistone har dock siffran sjunkit betydligt, till cirka fem procent, säger veteranpolitikern Carl-Gustav Mangs (SFP) som leder stadsstyrelsen i Kaskö.

Delade åsikter om fusionsutredningen

Under 2017 har tankarna på att inleda fusionsförhandlingar med Närpes utkristalliserats i Kaskö. I november godkände stadsfullmäktige planerna med siffrorna 10-7 och i mitten av december tillsatte staden en arbetsgrupp för projektet.

I slutet av året bildade även Närpes en arbetsgrupp för fusionsutredningen. ”Tomatstaden” har vind i seglen samhällsekonomiskt sett för närvarande och ser allmänt positivt på Kaskös initiativ.

Carl-Gustav Mangs och stadsfullmäktiges ordförande Kari Häggblom (SDP) verkar ta den kommande utredningen med ro. De framhåller att syftet inledningsvis är att klarlägga vilka lösningar och villkor som kan bli aktuella i samband med en eventuell kommunsammanslagning.

– Utredningen i sig är ingenting att vara rädd för. De båda städernas fullmäktige ska fatta de avgörande besluten om det blir en samgång, säger Mangs.

Att Kaskö är splittrat åsiktsmässigt står klart. Politiskt sett är det främst SFP- med flankstöd från Vänsterförbundet, De gröna och Samlingspartiet- som har förhållit sig positivt till en fusionsutredning. Ett motsatt, mera skeptiskt läger har bildats med SDP och Sannfinländarna som kärngrupper.

Motståndare till en kommunsammanslagning mellan Kaskö och Närpes har lanserat en elektronisk namninsamling på sajten adressit.com.

Carl-Gustav Mangs tar inte direkt ställning till en kommunfusions vara eller icke-vara i det här skedet. Han framhåller dock att Närpes under lång tid har varit ett naturligt kommersiellt servicecentrum för Kasköborna som inte har tillgång till några specialaffärer i hemstaden.

Också samhälleliga funktioner som till exempel FPA-service och de svenskspråkiga skolelevernas högstadie- och gymnasiestudier är koncentrerade till Närpes.

– Det är svårt att få ihop budgeterna i dagens Kaskö. Det finns inte tillräckligt med pengar till exempel för att upprätthålla gator och byggnader i staden. Gatorna har inte blivit reparerade på lång tid och fukt- och mögelproblem förekommer i en del kommunala fastigheter.

– Att en del äldre byggnader i staden används som sommarbostäder av emigrerade Kasköbor är en annan utmaning. Dessa hus underhålls inte nödvändigtvis så väl om vintrarna och tenderar därför att förfalla, tillägger Mangs.

Den tvåspråkiga SDP-profilen Kari Häggblom hör till dem som övertygat flaggar för ett fortsatt självständigt Kaskö.

– Jag tror inte att Närpes skulle börja satsa särskilt mycket på att reparera gator i Kaskö. Kaskö skulle sannolikt bli en sidoby i utkanten av den nya kommunen.

– Staden kunde istället satsa på att sätta in nya krafter, försöka skapa nya arbetsplatser och få nya skattebetalare. Kaskö har en näringsombudsman som sköter dessa uppgifter, säger Häggblom.

Hur ser de finskspråkiga Kasköborna på en samngång med Närpes?

– Många är oroliga för hur det ska gå med servicen på finska om fusionen blir av. Det framhåller finskspråkiga invånare när de stoppar mig på gatan för att växla några ord, säger Häggblom.

Med 30 röster i bagaget tog sig den finskspråkiga SDP-ledamöten Jani Salo för första gången in i stadsfullmäktige i våras.

– SDP och Sannfinländarna är för fortsatt självständighet och tycker att en utredning inte ens är nödvändig. Själv ser jag dock inte den kommande utredningen som något negativt. Det kan till och med klarna att vi kan fortsätta på egen hand i Kaskö.

Jani Salo har aldrig sett den lokala tvåspråkigheten i Kaskö som ett problem. Tvärtom är till exempel skolbarnens tillgång till nyttiga språkbad på hemmaplan ett positivt fenomen, säger han.

– För egen del är den finskspråkiga servicen inte ett orosmoln om Kaskö skulle gå ihop med Närpes. Kasköbor har under lång tid sökt vård inom hälsovårdscentralen i Närpes. Jag har inte hört om några språkproblem, säger Salo.

Satsningar på turism kan göras, säger nya stadsdirektören

Kaskö stad har ett 80-tal på sin lönelista. Efter några uppmärksammade direktörsavhopp har man rekryterat nya chefer på tekniska avdelningen och inom bildningssektorn.

Inte minst har man valt en ny stadsdirektör i slutet av november 2017. Minna Nikander är bördig från Fredrikshamn och magister i förvaltningsvetenskap till utbildningen. Hon har arbetat som näringsombud och vikarierande stadssekretare i Kumo (Kokemäki på finska) i Satakunda.

Nikander har nyligen flyttat från Vasa för att slå ner bopålarna i Kaskö. Sin aktuella post tillträdde hon den första december. Någon anknytning till den nya hemstaden har hon inte haft tidigare.

– Jag upplever att Kaskö och jag går bra ihop. Miljön är idyllisk och jag ser positivt på den här flytten, kommenterar hon.

Inför de stundande fusionsförhandlingarna säger Nikander så här:

– Jag bedömer att det finns både möjligheter och svårigheter för Kaskös del framöver.

– Det finns goda utvecklingsmöjligheter framför allt inom den lokala turismen. Det kunde också skapas nya företag i hamnen, säger Nikander.

Ämnen