Fullmäktige krymper i var tredje kommun
Närmare hundra kommuner ändrar sin fullmäktigestorlek för den fyraårsperiod som inleds i juni. Endast två kommuner, Parkano och Nakkila, utökar antalet fullmäktigeledamöter. Övriga 94 minskar fullmäktigestorleken. Alla 295 fastlandskommuner omfattas av Kommunförbundets utredning.
För den kommande fullmäktigeperioden väljs sammanlagt 8 999 fullmäktigeledamöter, i medeltal 31 fullmäktigeledamöter per kommun. Antalet fullmäktigeledamöter sjunker med totalt 675, det vill säga med sju procent.
Antalet fullmäktigeplatser i de kommande fullmäktige varierar mellan 13 och 85. Tre kommuner (Pelkosenniemi, Pello och Savukoski) har beslutat övergå till fullmäktige med endast 13 platser. Det största fullmäktige finns i Helsingfors (85 platser).
Under den kommande perioden uppgår invånarantalet i kommunerna till i genomsnitt 609 per fullmäktigeledamot. Antalet varierar mellan 50 invånare per fullmäktigeledamot i Luhanka och 7 502 i Helsingfors.
Mest minskar antalet platser i Lahtis (43 platser). Vanligast är en minskning med fyra fullmäktigeplatser. I Parkano ökar antalet platser med fyra och i Nakkila med två.
– I en del av kommunerna har det förekommit olika uppfattningar om vad som är en lämplig fullmäktigestorlek och man har röstat fram ett beslut. I vissa enskilda kommuner har frågan inte alls tagits upp på agendan, särskilt om den nuvarande fullmäktigestorleken motsvarar minimistorleken enligt kommunallagen, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
Kommunallagen tillåter större fullmäktige
Den nya kommunallagen har gjort det möjligt för kommunerna att besluta om fullmäktigestorleken på ett smidigare sätt än tidigare. Detta har medfört att 206 kommuner kunde ha minskat och alla kunde ha ökat fullmäktigestorleken.
– De största förändringarna i antalet platser i fullmäktige sker i sammanslagna kommuner där man temporärt har haft ett så kallat utvidgat fullmäktige.
Antalet för 2017 är antalet fullmäktigeplatser efter valet i april i år.
Minskningen av fullmäktigestorleken har motiverats bland annat med att ledningssystemet förnyas, att invånarantalet i kommunen minskar och att få kandidater ställer upp.
Av de kommuner som ändrar fullmäktigestorleken kommer 23 (24 procent) att ha ett fullmäktige av den minimistorlek som den nya kommunallagen föreskriver och 73 (76 procent) ett fullmäktige som är större än minimistorleken.
– En jämförelse med fullmäktige i de övriga nordiska länderna visar att kommunerna ofta har ett fullmäktige med fler ledamöter än minimiantalet och att fullmäktigestorleken ändras förhållandevis sällan. Fullmäktige i Finlands kommuner har i medeltal färre ledamöter än i Sverige, men fler än i Norge och Danmark, jämför Pekola-Sjöblom.
Läs också:
Rapport om fullmäktigestorlekarna 1.6.2017-31.5.2021 (på finska)
Uppgifterna i fullmäktige måste vara meningsfulla
