Spetsforskningsenheten FutuDem vid Åbo Akademi kartlägger, i samarbete med Åbo stad, invånarnas syn på trafikplaneringen i centrum.

Den här veckan får 12 000 slumpmässigt utvalda Åbobor en enkät i sina postlådor om hur trafiken i stadens centrum kunde utvecklas. Av dem som svarar på enkäten kommer 225 att bjudas in till mindre gruppdiskussioner där de, under ledning av en moderator, tar ställning till olika scenarier för hur trafiken i Åbo centrum kunde planeras.

Bakom enkäten och gruppdiskussionerna står Åbo Akademis spetsforskningsenhet FutuDem, som prövar nya demokratiska deltagarmodeller.

I det här fallet är diskussionerna om centrumplanerna direkt kopplade till stadens planering och beslutsfattande. Spetsforskningsenheten samarbetar med Åbo stad, som inkluderar resultaten av enkäten och gruppdiskussionerna i beredningen av generalplanen för Åbo centrum.

– Det här är en demokratisk innovation, säger Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid ÅA. Det är en ny form för delaktighet, och vi försöker garantera att staden får en så bred uppfattning av allmänhetens åsikter som möjligt genom att involvera en representativ grupp Åbobor.

Ordnas på bägge språken

Grönlund säger att man inte utgår från en ”först till kvarn”-princip, som ofta är fallet med till exempel deltagarbudgetar. Deltagarna i enkäten och i senare i gruppdiskussionerna plockas slumpmässigt, men ålder, bostadsadress, och eventuellt utbildning – om spetsforskningsenheten hinner få de uppgifter tills det är dags för gruppdiskussioner i maj – styr urvalet.

Gruppdiskussionerna i maj – där deltagarna under ordnade former får information om centrumplanerna, reflektera över dem och diskutera med varandra – tar ungefär tre timmar. Åtminstone en grupp ordnas på svenska, och enkäterna sänds också ut på svenska till de hushåll som är registrerade som svenskspråkiga.

– Det är fördelen med att samarbeta med ÅA. Vi gör allt på två språk, säger Grönlund.

Diskussioner sköts digitalt

Det var tänkt att deltagarna i gruppdiskussionerna skulle träffas på traditionellt sätt för att ta del av informationen, diskutera och eventuellt komma med ett gemensamt utlåtande för respektive grupp. Frågan om ett gemensamt utlåtande är fortfarande öppen. Alternativt så stannar Grönlunds forskningsgrupp vid att analysera diskussionerna och redogöra för den enskilda deltagarnas åsikter.

Men coronaepidemin gör det omöjligt att genomföra träffar i vanlig mening. De här genomförs istället via en digital plattform, vilket innebär att deltagarna måste få en snabbutbildning i tekniken som används.

Ändrar det på dynamiken i diskussionen, att folk deltar via videosamtal istället för att träffas fysiskt?

– Det tror jag inte eftersom det handlar om ganska små grupper, kring 10 personer i varje grupp. Vi genomförde online-diskussioner redan för 13 år sedan och förbindelserna är snabbare nu och folk är mera vana vid tekniken. Men vi vet att tekniken är en utmaning och därför genomför vi först testsessioner med alla deltagare. Deltagarna får en teknisk guide på svenska eller finska och vi kommer att ha en teknisk moderator, vid sidan av moderatorn som leder diskussionen.

Inget elitprojekt

Åbo stad använder sig av resultaten från enkäten och gruppdiskussionerna i stadsplaneringen, men vad vill din spetsforskningsenhet få ut av detta?

– Det kan jag inte avslöja just nu, säger Grönlund och skrattar. Allmänt taget kan jag säga att vi är intresserade av hur det här fungerar. Vi har bra pejl på hur deliberativ demokrati fungerar som renodlade experiment men vi har inte testat det tidigare med demokratiska institutioner, det vill säga att det finns en förankring i stadens beslutsfattande.

Professor Kimmo Grönlund.

Grönlund säger att också det virtuella inslaget, som alltså framtvingats av coronaepidemin, är intressant. ÅA:s spetsforskningsenhet samarbetar bland annat med Stanford University. Där har man utvecklat en automatiserad diskussionsmoderator, en algoritm.

– Det använder vi oss inte av, men alla erfarenheter av online-diskussioner är bra. Den stora utmaningen för den här typen av demokratiska diskussioner är storleken. Att genomföra dem i stor skala är dyrt, och kunde de genomföras med hjälp av algoritmer som modererar så kunde de genomföras med en hel stad, till och med ett helt land. Även om deltagarna är slumpmässigt utvalda kritiseras försöken för att vara elitprojekt. Därför är vi intresserade av hur det fungerar virtuellt.

Bra att tänka på annat än corona

Tror du att de exceptionella omständigheterna kommer att överskugga vardagliga frågor som trafikplanering?

– Kanske men å andra sidan kan man tänka sig att i maj, när gruppdiskussionerna hålls, så har folk vant sig, eller så har de tröttnat på situationen. Corona kan vara en faktor, men den är en konstant faktor och likadan för alla. Det är sant att situationen utvecklats snabbt. Beslutet om att vi måste ordna gruppdiskussionerna virtuellt togs bara för två veckor sedan. Åbo stads egen tidtabell gör att vi inte kan senarelägga diskussionerna. Fördelen är att folk har tid att diskutera nu, förhoppningsvis också intresse. Det kan vara bra att tänka på något annat än corona, att blicka framåt mot 2029 då generalplanen ska träda i kraft.