Skattetak och egendomsöverföring får kommunerna se rött
Kommunernas utlåtande om regeringens förslag till vård- och landskapsreform innehåller mycket kritik. Bland de förslag man är mest missnöjd med finns förslaget om att begränsa skatterna och hur regeringen tänkt sig att samkommuners och kommuners egendom ska flyttas över till landskapen. I båda frågorna ställer sig över 80 procent av kommunerna mer eller mindre negativa till förslagen.
Remisstiden för att svara på regeringens begäran om utlåtande för den pågående landskaps- och vårdreformen gick ut 9 november och över 760 instanser har skickat in sina utlåtanden. Samtliga utlåtanden finns att läsa här.
Bland kommunerna har framför allt vissa frågor som regeringen berett fått dåligt betyg. Ett förslag som inte mottas med öppna armar i kommunerna är planerna på att begränsa kommunernas skattesats i tre år mellan 2019-2021.
Över hälften av kommunerna (53 procent) svarar klart nej på frågan om det med tanke på jämlikheten mellan skattebetalarna är motiverat att kommunernas skattesatser begränsas i tre år och ytterligare 35 procent anser att det till största delen inte är motiverat.
Det föreslås att alla kommuners inkomstskattesats sänks med 12,30 procentenheter år 2019. Sänkningen av skattesatsen har dimensionerats utgående från de nationella kostnaderna för de uppgifter som överförs från kommunerna till landskapen.
Flera kommuner lyfter fram att rätten att besluta om sin skattesats hör till kärnan i den kommunala självstyrelse som tryggas i grundlagen och att ett skattetak t.ex. skulle innebära att det blir dyrare för kommunen att ta lån eftersom de inte längre skulle höra till riskklass noll.
I en intervju för Kommuntorget tidigare i höst säger kommundirektör Christoffer Masar att inkomstbortfallet från skatteintäkterna i Grankulla är betydligt större än kostnaderna för social- och hälsovården, så det blir en minusaffär för staden.
– Idag klarar vi oss bra med de skatteintäkter vi får från våra invånare, men i framtiden är vi totalt beroende av statsandelar och det är en mycket osäkrare situation.
En annan fråga som väcker starka reaktioner i kommunerna är planerna på att lagstadgade samkommuners hela egendom och kommuners lösa egendom ska överföras till landskapen, medan kommunernas lokaler och fastigheter förblir i kommunernas ägo.
32 procent av kommunerna tycker att egendomsarrangemangen inte är godtagbara medan 54 procent anser att de till största delen inte är godtagbara.
Kommunerna är framför allt oroliga för att det uppstår ekonomiska risker eller följder t.ex. på grund av tomma fastigheter. Många lyfter upp att kommunerna bör ersättas för eventuell tomma fastigheter och att den garanterade hyrestiden från och med 2019 måste höjas till minst fem år och avtalen göras säkra så att kommunerna inte behöver leva i ovisshet. Det här står t.ex. att läsa i utlåtandet från Korsholm.
Större städerna mer positiva till bolagisering
Förslagen om att skilja på ordnandet och produktionen av social- och hälsovårdstjänster samt landskapets bolagiseringsskyldighet då landskapet sköter social- och hälsovårdsuppgifter i ett konkurrensläge på marknaden eller om tjänsterna omfattas av den omfattande valfriheten, väcker också huvudbry. Men här är kommunerna ändå inte lika negativa till förslagen som ovan. Över hälften av kommunerna är ändå mer eller mindre kritiska till förslaget.
De större städerna förhåller sig generellt sätt mer positivt både till att skilja på ordnande och produktion och till bolagiseringsfrågan än medelstora och små kommuner.
I Helsingfors lyfter man fram att huvudstadsregionen har de bästa förutsättningarna för att förverkliga reformen på det här planet eftersom man i Helsingfors redan har ett mångsidigt utbud av tjänster och flera aktörer på en fungerande marknad.
Flera kommuner lyfter fram att man också i framtiden vill kunna producera social- och hälsovårdstjänster och ha möjlighet att äga aktier i bolag som producerar dito.
Serviceinrättningarna invecklade och hierarkiska
I landskapslagen föreskrivs det om landskapets serviceinrättning som är en offentlig tjänsteproducent som bl.a. själv producerar sådana offentliga tjänster som inte omfattas av valfrihet. Serviceinrättningen uppfattas av många kommuner som problematisk.
Ett tvång om serviceinrättningar, som kommer att handha största delen av budgetmedlen, är ett för stort ingrepp i självstyrelsen och försvagar det demokratiska beslutsfattandet, skriver Malax i sitt i öppna svar till frågan om serviceinrättning.
Förslagen om riksomfattande centraler för stödtjänster och serviceinrättningar på landskapsnivå bör slopas från lagen Arrangemanget blir annars invecklat och hierarkiskt ur såväl kundens som förvaltningens synpunkt, skriver å sin sida Raseborg.
