"Andra former av deltagande behövs"
Kommunreformen är på allas läppar just nu. Olika alternativ finns men frågetecknen är många. Hur medborgarnas påverkningsmöjligheter och inflytande ser ut i allt större och färre kommuner är en diskussion som är aktuellt på många håll.
Medborgarforums modell i Kristinestad är bara en av många projekt som i skenet av kommunreformen resonerar kring medborgarnas delaktighet.
När kommunutredarna för Vasaregionen arbetade fram sin utredning var Lorenz Uthardt med i arbetsgruppen som diskuterade demokrati- och framtidsfrågor.
– I kommunerna och speciellt i de planerade nya kommunerna behövs en stark närdemokratisk påverkningsmöjlighet. Kommunen brottas med frågor som berör olika former av närservice, som förbättrar människors möjlighet att bo på ett längre avstånd från kommunens centrum.
Men det vimlar av frågor kring denna typ av medborgarråd. Hur ska de tillsättas? Hur hittar man dem som är intresserade av att vara med? Ska de ha en budget eller inte?
Det här är enbart några av de frågor som Uthardt ställer sig. Kommunutredarna i Vasaregionen föreslår att närfullmäktige ska ha egen budget och ha hand om frågor som berör exempelvis fritidssektorn, barndagvård och grundskolan.
Ökar samhällsintresset
På Kommunförbundet är forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom engagerad i frågor som berör närdemokrati. Sjunkande valdeltagande och medborgare som känner beslutsfattande som något avlägset är vanliga orsaker till att medborgarråd tillsätts.
– Via medborgarråd har man som mål att via diskussion, övervägning och fakta hitta allmän nytta genom konsensus i stället för strävan efter egen nytta. Råden kan också öka medborgarnas och mediernas intresse för samhälleliga ämnen som sannolikt endast behandlas av beslutsfattare.
Enligt Pekola-Sjöblom kan medborgarråden behandla vilka ämnen som helst och antalet medlemmar kan variera mellan 12 och 24. Deltagarna i medborgarråden kan väljas enligt typ av ärende som ska behandlas. Då representerar rådet en viss befolkningsgrupp.
– Ett bättre sätt att hitta ett tillräckligt representativt urval för medborgarrådets sammansättning är att plocka upp ett slumpmässigt urval medborgare med hjälp av Befolkningsregistercentralen, säger Pekola-Sjöblom.
Viktig roll i stora kommuner
Harri Raisio är docent och forskningschef på filosofiska fakulteten vid Vasa universitet. Han har specialiserat sig på deliberativ demokrati och anser att demokratin fungerar som bäst när det finns flera olika alternativ för deltagande.
– Medborgarråd har en viktig roll, speciellt i stora kommuner och är ofta bättre strukturerade än andra former av medborgardeltagande.
Råden består av lokala invånare som är experter på sitt område, och de är ofta verksamma i flera år.
– I det moderna samhället behöver vi en annan typ av deltagande än detta formella sätt. Det behövs alternativ för dem som vill vara med och påverka men som nödvändigtvis inte vill vara det under lång tid, hela tiden och i alla frågor. Man kan till exempel tänka sig ett medborgerligt deltagande i form av projekt, säger Raisio.
I en artikel som snart publiceras (Värttö, Raisio och Roivainen) menar forskarna att kommunernas beslutsfattare bättre borde identifiera och dra nytta av initiativ som kommer från medborgarna själva.
PATRICK STENBACKA
Läs också:
Delaktiga medborgare ska agera beslutsfattare
