Integrationen engagerar hela Närpes

Hemligheten bakom Närpes framgångsrika integration är en aktiv integrationspolitik som har engagerat hela samhället, konstaterar vård- och omsorgsdirektör Tony Pellfolk.

I går belönades Närpes och Punkalaidun av Delegationen för etniska relationer för att de på ett föredömligt sätt har främjat goda etniska relationer i sina kommuner.

– Närpes har arbetat med integrationsfrågor i snart 30 år, säger Pellfolk. De första båtflyktingarna tog kommunen mot 1988. Numera består största delen av inflyttningen av arbetsinvandring.

En orsak till att integrationsarbetet varit så framgångsrikt i Närpes är enligt Pellfolk att man har haft samma integrationskoordinator sedan starten, nämligen Lilian Ivars.

– Numera delar vi henne med de övriga K5-kommunerna, det vill säga med Korsnäs, Kaskö, Kristinestad och Malax.

En annan orsak är att Närpes är en liten ort. Små samhällen är enligt Pellfolk gynnsammare för integration.

– Alla känner alla och det sociala kapitalet i Österbotten är som bekant starkt.

Ett mått på en lyckad integration är låg arbetslöshet.

– Arbetslösheten i Närpes är bland de lägsta i landet. Och arbetslöshetsprocenten är den samma för ursprungs- och den invandrade befolkningen, säger Pellfolk.

I dag är omkring 12 procent av befolkningen i Närpes av utländskt ursprung och invånarantalet staden ökar.

– Vart tredje barn som föds har föräldrar som har invandarbakgrund, konstaterar han.

I dag finns 40 nationaliteter representerade i staden. Av Närpes stads 878 anställda har 65 (7,4 procent) invandrarbakgrund. De flesta jobbar inom äldre omsorgen.

– Våra erfarenheter är positiva, säger Pellfolk. Personal med invandrarbakgrund har en bra attityd till just äldre.

Delegationen för etniska relationer har delat ut utmärkelser till kommuner och städer sedan 2012. Priset ges till städer och kommuner som i sin verksamhet på ett föredömligt sätt har främjat goda etniska relationer i områden. Närpes och Punkalaidun fick också erkännande för sina åtgärder för att främja ett pluralistiskt arbetsliv. Priset delades ut på Kommunmarkanden i onsdags.

Priset betonar sysselsättningen

Med årets pris vill delegationen betona det länge pågående arbetet för att sysselsätta invandrare, särskilt på små orter. Det är inte enkelt att integrera invandrare i kommuner på landsbygden och nya invånare syns tydligare i befolkningsstrukturen. De positiva effekterna av invandring och ett mer pluralistiskt samhälle på landsbygden diskuteras allt för sällan.

Punkalaidun och Närpes är båda små kommuner där antalet invandrare vuxit av olika orsaker. De har också olika utgångslägen när det gället att ta emot invandrare och flyktingar och hjälpa dem att integreras.

Närpes har under de senaste åren fokuserat på arbetsrelaterad invandring och staden har tagit emot endast ett litet antal flyktingar. År 2014 tog Närpes emot en grupp på 20 sudanesiska flyktingar. De nya kommuninnevånarna har stimulerat kommunens ekonomi. De har börjat köpa gamla hus i kommunen och tack vare det har byaskolor som lidit av minskat elevunderlag kunnat fortsätta sin verksamhet. Närpes har utvecklat olika utbildningsmodeller till stöd för integrationen och modellerna har tagits i bruk i samarbete med andra kommuner i regionen.

I Punkalaidun har det länge funnits flyktingförläggningar. Kommunen har under årens lopp tagit emot kvotflyktingar och utvecklat modeller för integration. Genom olika projekt har sysselsättningen bland invånare med invandrarbakgrund utvecklats med goda resultat. De modeller som utvecklats har också tagits i bruk i grannkommunerna och till och med internationellt. Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling nämner Punkalaidun som ett exempel på föredömlig integration i en kommun.