I Sverige har pensionsfonderna redan en längre tid krävt mera än bara säker avkastning på sina placeringar. Företagen som förvaltar svenskarnas gemensamma pengar bör, förutom att de är ekonomiskt hållbara, också vara det socialt och miljömässigt. I Finland har vi länge tänkt att det räcker bara vi undviker direkt negativ affärsverksamhet som tobak och vapen, men i Sverige går man längre. Verksamheten ska vara direkt positiv, och om man inte är nöjd så varnar man företagen. Om de inte då inom en viss tidsintervall ändrar på sin verksamhet, så flyttas pengarna någon annanstans.
Samma positiva styrning av affärslivet borde också vara vardag för kommunerna när de använder våra gemensamma skattepengar till inköp av varor och tjänster. Det räcker inte längre att bara välja det billigaste alternativet.

Första gången jag konkret såg nyttan av genomtänkta konkurrenskrav i en kommunal anskaffning var 1998 då Åbo stad konkurrenssatte trafikering av några busslinjer. Då ställdes miljökrav och krav på låga golv i bussarna, så att bland annat äldre har lättare att ta sig in 
i bussarna. Resultatet blev både kostnadseffektivt och en positiv upplevelse för passagerarna. Dessutom minskade luftutsläppen i Åbo centrum. Mycket vatten har hunnit rinna i Aura å sedan dess och nu har äntligen det kommunala samarbetet kring lokaltrafiken startat. Följande steg är att Pargas stad kommer med i vårt lyckade regiontrafiksnätverk.

Alla anskaffningar borde förberedas ur ett ansvarsperspektiv, vilket tyvärr inte ännu är verklighet i många av våra kommuner. Ansvarschefen för en stor tvätterikedja i Finland förundrade sig för några veckor sedan övar att så få kommuner frågar efter till exempel vatten- och elkonsumtionen per kilogram tvätt, då de konkurrensutsätter kommunens tvätteriservice. Beror det på okunnighet, ovilja eller lättja om man bara ber om de vanliga priserbjudandena utan att lägga till några andra kriterier vid anskaffningar?

Kommunerna förväntas vara mer öppna med sin verksamhet än företagen, som långsamt anpassat sig till konsumenternas förväntningar på ett ansvarsfullt beteende. Alla kommunens köpbeslut bör kunna granskas av kommuninvånarna. Likaså de etiska tankegångarna som lett till anskaffningskraven. När kommunen visar samhällsansvar i sina köpbeslut är också invånarna nöjdare. En annan historia är sedan hur denna information kommuniceras utåt, så att den är lätt att hitta och förstå. För att kommuninvånarna ska vara tacksamma räcker det inte med att kommunen fungerat ansvarsfullt – om ingen vet om det.

JANINA ANDERSSON (Gröna)
är medlem av stadsfullmäktige i Åbo

Kolumn i Fikt 7/2014

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *