Kommunreform – Hot eller möjlighet?

31.10.2013

”All vishets begynnelse är att erkänna fakta.” Så sa Finlands tidigare president Juho Kusti Paasikivi i tiderna. Paasikivi var känd som en realpolitiker som ville fatta beslut utgående från hårda fakta. Som bäst finns det en brinnande efterfrågan på realpolitiker igen. Finland står inför stora utmaningar när det gäller att försöka hålla de löften som politikerna valperiod efter valperiod har gett angående välfärdssamhället.

Kommunreformen är och har varit en het potatis i säkert alla fullmäktigesalar i hela landet. De som vill hålla kommunerna självständiga utgår helt naturligt från sina egna intressen, som vi alla gör. Man ser klart och tydligt vad man kunde gå miste om med eventuella kommunsammanslagningar. Om pengarna inte ens nu räcker till, hur skulle de räcka till 
i en större kommun?

”Om pengarna inte ens nu räcker till, hur skulle de räcka till 
i en större kommun?”

Det som folk är mest rädda för är att närtjänsterna försvinner om det bildas större kommuner. Vad kommer att hända med till exempel kommunhuset, den lokala hälsovårdscentralen eller närbiblioteket och byskolorna?

Många mindre kommuner är dock ändå beroende av centralkommunens arbetsplatser och tjänster, men skulle ändå vilja hålla sin självständighet för att kunna plocka russinen ur kakan. Det är ju helt förståeligt, men hur länge har vi råd med detta?

Exempelvis min egen kommun Kontiolax (Kontiolahti på det andra inhemska) är till stor del beroende av de arbetsplatser som centralkommunen Joensuu erbjuder. Kontiolax är ett paradexempel på en kommun som med framgångsrik och ur kommuninvånarens synvinkel förmånlig planläggning har kunnat locka till sig invånare som dagligen pendlar till Joensuu och som köper största delen av sina dagligvaror och tjänster där. Få är de tillfällen under året då man besöker till exempel kommunhuset i Kontiolax centrum.

Men det är självklart att det inte i det långa loppet kan gå bra för Kontiolax om det börjar gå alltför dåligt för Joensuu. Det finns ett stort ömsesidigt beroende av varandra. En livskraftig centralort skulle i sin tur kunna bära ansvaret för hela området – tillsammans med det.

Därför vore det ytterst kortsynt och själviskt att varje kommun skulle behålla sin självständighet. Så här ser det ut hos oss och enligt min mening också i hela landet. Det är främst en fråga om att kunna upprätthålla ens några delar av den så kallade nordiska välfärdsmodellen, även i svåra finansieringsförhållanden som välfärdssamhället ursprungligen inte var berett på. Därför behövs kommunreformen!

KIM WRANGE
är fullmäktige
ledamot (Saml) 
i Kontiolax.