Små, smarta kommuner samlas i skånska Skurup
Små kommuner är smarta kommuner. Smarta kommuner är hållbara, kreativa, digitala och modiga. Det delar och involverar. Engagerar och testar. Och framför allt: de samarbetar.
Över 200 personer med anknytning till kommunfältet har samlats till konferensen Smart Little Village i Skurup, i Skåne under två dagar i början av april. På plats finns kommuner, konsultbolag, byföreningar, sjukhus och näringsliv.
Den mest långväga talaren borgmästaren Dale Williams har rest ända från Porirua i Nya Zeeland. Williams budskap är att kommunerna måste bli bättre på att ta hand om sina unga. Utan dem finns det ingen framtid för glesbygden och de mindre orterna. Mera om Dale Williams lite senare.
Det som förenar dem som har kommit till lilla Skurup är omtanken om de små kommunernas utveckling och framtid. Hur ska orter som Skurup och Röstånga i Sverige eller Ingå och Korsnäs i Finland överleva globala megatrender som urbanisering, digitalisering och en demografisk utveckling som gör att andelen äldre ökar lavinartat? På den frågan finns det – tack och lov – inte bara ett svar, utan många. Kommuner är olika och därför är också lösningarna olika.
En efter en stiger talarna upp på scenen i idrottshallen i Skurup och berättar om vad deras kommun, by eller företag gör och har gjort för att skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar framtid i kommuner utanför det stora tillväxtorterna.
Naturliga mötesplatser viktiga
Anna Wiking, näringspolitisk chef vid Fastighetsägarna Syd, säger att människors val av bostadsort styrs av faktorer som tillgänglighet och livskvalitet. För etableringar är företagsklimatet i kommunen viktigt, liksom smidighet i processerna.
– Många kommuner har ett självständighetsideal och gör helst allt själva. Men det är fel, kommuner kompletterar oh behöver varandra och blir starkare i en regional kontext, säger hon. Därför ska man dela, inte snåla, säger hon med eftertryck och får spontana applåder.
Fastighetsägarna Syd har undersökt vad det är som gör en ort attraktiv. Svaret är att den ska ha blandade funktioner, naturliga mötesplatser, vara kreativ och tolerant och gärna tätbyggd.
– Det är också viktigt att det finns ett utbud av dagligvaror, fritidsaktiviteter och kultur på orten, så att invånarna slipper åka till närmaste stad för att handla och gå på gym, säger hon.
20-30-åringar flyttar mest
Statistiskt flyttar över 3000 svenskar varje dag. Av dem flyttar två tredjedelar inom den egna kommunen och resten – tusen personer – över kommungränserna. Det är den senare gruppen som är intressant för orter som vill locka nya invånare.
– Den rörligaste gruppen är personer mellan 20 och 30 år och personer som är utlandsfödda, säger framtidsanalytikern Troed Troedson som hälsar till konferensdeltagarna via ett videoklipp.
Kommuner som vill locka inflyttare ska berika sina nya invånare, säger Troedson. Det kan handla om högskoleorter som gör de nya invånarna rikare på utbildning och kompetens, men det kan också handla om en bostadsinvestering som stiger i värde.
Troedson uppmanar kommunerna att kritiskt granska sig själva med inflyttarnas ögon. Hur ser livet ut för den som inte har knäckt de lokala, sociala koderna?
– Skippa snacket om att det tar tre generationen att bli hemmastadd på en ort. Tänk på hur ett sådant påstående klingar i en nyinflyttads öron. Gör i stället ankomsten lika enkel och välkomnande som på Arlanda flygfält där pilar och symboler lotsar besökaren att hittta rätt, uppmanar han.
De unga är framtiden
Dale Williams från Porirua i Nya Zeeland hade varit borgmästare i några få dagar när representanter för näringslivet uppvaktade honom i ett angeläget ärende. Företagarna hotade flytta bort från orten på grund av arbetskraftsbrist.
Hur är detta möjligt på en ort som dras med jättehög ungdomsarbetslöshet, frågade sig Williams och började nysta i problematiken och hittade ett systemfel där tillgång och efterfrågan aldrig fann varandra.
Med stark lokal uppbakning började han systematiskt bygga upp kontakterna – eller bron som han själv väljer att kalla det – mellan företagen och de unga. Kommunen arrangerade ”speed dating”-mässor för arbetsgivare och -tagare, tryckte upp broschyrer med lediga jobb, och anställde handledare som hjälpte ungdomarna att komma i gång på sina nya jobb. Insatsen var massiv.
– Våra samhällen behöver varje unga människa som de kan få att stanna kvar. Tomrummet på arbetsmarkanden efter dem som pensioneras måste fyllas och ungdomar är en bristvara så väl på Nya Zeeland som i era länder, säger Williams.
Framtidens ungdomar kommer att ha möjlighet att välja och vraka bland attraktiva jobb på en global arbetsmarknad. Därför måste hemkommunen behandla dem väl, så de stannar, säger han.
– Kommuner utan fokus på ungas sysselsättning kommer aldrig att bli hållbara, säger han.
I Dale Williams Porirua finns barn och unga på första på prioriteringslistan.
– Barn och unga är stadens hjärta. Så inleder vi våra strategiska prioriteringar, säger han stolt och förklarar: Det betyder att vi i alla våra beslut ska beakta unga och barn.
Hur har Pariruas satsning slagit ut? Svar: över förväntan. På två år har ungdomsarbetslösheten halverats, från 47 procent år 2016 till 25 procent 2018.
Här är flera tips till smarta kommuner:
- Satsa på besöksnäringen och kultur. Besöksnäringen dvs. turismen växer kraftigt och landsbygden blir allt mer intressant. En betydande del av världens bnp är idag knutet till tursimen.
- Satsa på kultur. Kultur ger tillväxtkraft och stödjer besöksnäringen.
- Satsa på regional självförsörjning och lokal miljövänlig produktion. Då stannar jobben och pengarna kvar i närregionen.
- Rekrytera visionärt. Mota den hotande arbetskraftsbristen inom vården med att bli en attraktiv arbetsgivare. Var flexibel och glöm inte att betona att arbetat på den offentliga sektorn är meningsfullt.
- Satsa på öppen data. Framtiden är kommunikation. Dela med dig, snåla inte! Små och stora kommuner kan lära sig av varandra.
- 65 procent av framtidens jobb är yrken som ännu inte existerar. Men vi vet att de framtida yrkena kräver digital kompetens. Framtidens jobb är mindre beroende av en fysisk arbetsplats.
- Var kreativ. Tänk utanför boxen och testa först i liten skala. Det räcker inte med att utveckla det befintliga.
- Tänk inte ”Vad är det värsta som kan hända”. Tänk: ”Vad är det bästa som kan hända?”
- Digitaliseringen angår alla!
