Robert ser risker i reformerna

Ingå har alla förutsättningar att bryta den negativa befolkningstrenden. Men reformerna hotar den lokala servicen i små kommuner, säger Ingås nya kommundirektör Robert Nyman. Han oroar sig för bland annat för elevvården.

Ingå är ingen okänd plats för Robert Nyman. På gatan är det många som hälsar och på väg till cafét där vi sätter oss för intervjun passar Nyman på att sticka sig in hos frisören där han tidigare varit stamkund.

– Nu får jag klippa mig här igen, hälsar Nyman inne i salongen.

Robert Nyman har de senaste sex åren arbetat som bildningsdirektör i Raseborg, men före det jobbade han fyra år som bildningschef i Ingå.

– Det känns roligt att komma tillbaka. Jag känner ju många från förr, både politiker och tjänstemän. Att Ingå valde mig ser jag också som ett kvitto på att jag skött mitt tidigare jobb i Ingå väl, säger Nyman.

Den här gången är ansvarsområdet större. Efter över tio år som chef inom bildningssektorn ser Nyman kommundirektörsuppdraget som en naturlig utveckling.

– Det här är en optimal möjlighet för mig. I Ingå finns en positiv framåtanda och kommunen har många intressanta utvecklingsprojekt på gång.

Samtidigt vill Nyman ändå poängtera att han på inget vis vantrivts i Raseborg, tvärtom.

– I Raseborg ser läget också rätt positivt ut just nu och jag hade gärna stannat, men samtidigt måste man ta vara på möjligheten när den kommer.

Ingå har alla förutsättningar att klara sig

Den största utmaningen i Ingå är enligt Nyman befolkningsutvecklingen, att motarbeta en sjunkande befolkningstrend. Här ser han att Ingå har alla förutsättningar att klara sig bra.

– Kommunens ekonomi är i bra skick och det geografiska läget kunde inte vara bättre. Här har vi vacker natur och skärgård och ändå ligger vi nära huvudstadsregionen.

Att tågen inte längre stannar i Ingå ser han inte som ett hinder för folk som vill bo i Ingå och pendla till huvudstadsregionen. Det gör för övrigt  Nyman själv, som bor i Esbo.

– Ingå har jobbat mycket med trafikfrågan. För den som vill undvika att åka med egen bil går det att pendla kollektivt med buss till Kyrkslätt och därifrån vidare med tåg, men det är klart att det är smidigare att köra egen bil, säger Nyman.

Däremot tror han att arbetslivet kommer att förändras så att det blir lättare att bo i Ingå och jobba annanstans.

– På kort sikt ser jag att distansarbete gör det möjligt att bo längre från sin arbetsplats. På längre sikt är ökar utvecklingsmöjligheterna med automatiserad trafik och nya sätt att samåka.

A och O för att människor ska vilja bosätta sig i Ingå är att servicen i kommunen fungerar och att kommunen upplevs som attraktivt för näringslivet och småföretagarna.

– I praktiken handlar det om att Ingå ska vara tillräckligt attraktivt så att de unga som flyttar bort för att studera vill flytta tillbaka. Det innebär att vi måste ha en god försörjningsgrad och goda förutsättningar för lokala aktörer att etablera sig, säger Nyman.

Små kommuner måste samarbeta

Den kommande landskaps- och vårdreformen innebär flera hot för en liten kommun som Ingå. Nyman är orolig för hur det ska gå för elevvården då tjänsterna flyttas till landskapen.

– Då tjänsterna finns i stora enheter ser jag att de små kommunerna kan få svårt att få tillgång till service lokalt och på svenska. Här är det viktigt att små kommuner samarbetar för att bibehålla den lokala servicen på svenska, säger Nyman.

Han ser det också som en jätteutmaning för kommunen att bedriva hälsofrämjande och förebyggande arbetet när de ekonomiska incitamenten faller bort i och med att själva vården ligger i landskapen.

I det kommande landskapsfullmäktige har de mindre kommunerna enligt Nyman inget att säga till om och han menar att det är de mindre kommunerna i södra Finland som råkar mest i kläm. Här gäller det därför att tillsammans lobba för gemensamma frågor.

– I Västnyland har vi redan ett bra samarbete mellan de tvåspråkiga kommunerna, men det räcker inte. Vi måste vara fler och ha ännu större muskler, säger Nyman.

Talar med, inte till människor

Trots att Nyman själv inte bor i Ingå, betyder det inte att han stänger av jobbet så fort han sätter sig i bilen till Esbo.

– Nej, det här är nog ett jobb som är närvarande en stor del av dygnet. Samtidigt är jag också mån om mitt privatliv och försöker ställa om rollen till ”pappa Robert” innan jag kommer hem, säger Nyman.

Han ser det som en förlegad syn att kommundirektören måste bo i den kommun hen jobbar i. I dagsläget är det vanligare än förr att också ledande tjänsteinnehavare byter arbetsgivare några gånger under karriären och då är det oskäligt att rycka upp hela familjen och flytta för jobbets skull, om det går att pendla. Hemma i Esbo har Nyman också möjlighet till en mer anonym fritid än i Ingå.

– När jag är i Ingå får vem som helst rycka tag i mig när som helst. Det är ju så jag lär mig om kommunen och vad invånarna önskar sig, säger Nyman.

Som ledare beskriver Nyman sig som social och lyhörd.

– Det handlar om interaktion och att arbeta tillsammans. Jag talar med människor, inte till människor, säger Nyman.