Utredning: Kommunerna har mer ambitiösa klimatmål än staten
En stor del av Finlands största kommuner har mer ambitiösa klimatmål än staten.
Detta visar Sitras färska utredning, där man granskade klimatmålen, -åtgärderna och utsläppen i Finlands 50 största kommuner. Tvåspråkiga kommuner är Raseborg, Borgå, Kyrkslätt, Lojo, Helsingfors, Vanda, Esbo, Åbo och Vasa.
Det vanligaste målet för kolneutralitet bland kommunerna är år 2030, medan statens mål är år 2045. Kolneutralitetsmålet går oftast ut på att utsläppen ska minskas med 80 procent och de övriga 20 procenten kompenseras.
De kommuner som har gjort upp sina klimatstrategier efter att Parisavtalet ingicks (2015) har i genomsnitt mer ambitiösa mål än andra. Bara fyra kommuner av femtio har inte gjort upp någon klimatstrategi.
Utsläppen från Finlands 50 största kommuner utgör cirka en tredjedel av Finlands utsläpp. Om kommunerna uppnår sina utsläppsminskningsmål, skulle detta minska Finlands nuvarande utsläpp med en sjättedel senast år 2035.
Behöver extra stöd av staten
Till kommunernas viktigaste verktyg för att minska utsläppen hör jordpolitik och planläggning, offentlig upphandling, ekonomiska styrmedel samt ägarstyrning av kommunala affärsverk och koncernbolag.
Även om kommunerna har tillgång till finansiering och rådgivning av olika slag, kan det särskilt för mindre kommuner vara krävande att använda sig av dessa, eftersom det inte finns någon tydlig väg att följa. Kommunerna skulle också behöva extra stöd för att bedöma kostnaderna, effekterna och nyttan av olika klimatåtgärder.
– Kommunerna har en alldeles central roll i att uppnå de nationella klimatmålen. Därför borde samarbetet mellan staten och kommunerna fördjupas ytterligare. Till exempel har kommunernas energieffektivitetsavtal varit mycket populära och ett motsvarande statligt stöd skulle kunna vara användbart också inom andra sektorer”, säger expert Mariko Landström vid Sitra.
I slutet av utredningen ser du klimatstatistik och åtgärder för varje enskild kommun (på finska).
