Ulfstedt: Mobbande chef är fel människa för jobbet
- Så här få det inte gå till, slår samkommunsdirektören Sofia Ulfstedt fast då hon får höra Isabelle Orenius Emanuelsson berättelse om hur hon blev utfryst på sin arbetsplats, efter att ha tagit upp vårdproblem med sin chef.
Samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt lyfter fram att hon inte var chef för Kårkulla då under den tid Isabelle Orenius Emanuelsson jobbade på Kårkulla. Men att bli utfryst efter att ha kritiserat sin chef är inte acceptabelt slår Ulfstedt fast.
- Om det går till så här är chefen inte rätt människa på rätt plats.
Isabelle Orenius Emanuelsson berättar bland annat om en händelse då en kvinna på avdelningen skulle få sin medicin. Vårdarna körde ner en sked i hennes hals, spände upp munnen och hällde i tabletterna. Enligt Ulfstedt är det svårt att kommentera händelsen då det skedde före hennes tid som samkommunsdirektör.
- Jag skulle jättegärna säga att nej, så här gör man absolut inte, men jag var inte i huset eller på den aktuella enheten då. Men att sånt händer är helt oacceptabelt, säger Ulfstedt.
Anställdas skyldighet att rapportera
Orenius Emanuelssons berättelse får stöd av en annan vårdare som vill vara anonym. Frida, som egentligen heter något annat, säger att chefen var en av dem som betedde sig värst på avdelningen.
- Jag håller fortfarande fast vid att om ens närmaste chef inte tar till sig kritik, eller om det är chefen som beter sig osakligt så är det av största vikt att man går vidare, säger Ulfstedt. Man kan gå till följande chef, till arbetarskyddet eller till arbetshälsovården. Man kan också kontakta mig, säger Ulfstedt.
- Man får inte glömma bort att man också har en skyldighet gentemot klienten som inte alla gånger kan föra sin egen talan att rapportera vad man ser. Vi högre upp måste få veta om sånt här. Vi kan inte ta tag i saker vi inte känner till, säger Ulfstedt.
Om chefen är inblandad?
Efter anklagelserna om vanvård vid Kårkulla i november har Sofia Ulfstedt tillsammans med enhetscheferna besökt alla avdelningar och talat med personalen. I utredningen som Kårkulla lämnade in till Regionförvaltningsverket kom man fram till att det förekommit osakligt språkbruk men någon vanvård skulle inte ha förekommit.
Ingen av enhetscheferna ansåg alltså att anklagelserna om vanvård gällde deras avdelning. Men om det är chefen som är en del av problemet, hur kan man på basen av deras utsagor slå fast att vanvård inte förekommit?
- Det är ett problem, men jag vill poängtera att jag inte bara har talat med enhetscheferna, utan också med personalen på avdelningarna. Alla var väldigt samarbetsvilliga och ville komma till botten med problemen. Vi har jobbat mycket med bemötande och attityder och jag hoppas sånt här inte längre existerar, säger Ulfstedt.
- Det finns många kanaler att ta kontakt. Det finns också möjligheter att anonymt ta kontakt. Jag garanterar att man inte råkar illa ut om man kontaktar mig, intygar Ulfstedt.
Men kan man verkligen vara anonym? Avdelningarna är små och händelserna specifika. Hur ska man komma åt problemet att man efter att man berättat riskerar bli tvungen att jobba vidare i ett klimat med ett rykte som tjallare?
- Själv tycker jag inte att man måste vara anonym. Jag tycker man ska komma fram med eget namn och berätta vad som hänt. Om det är så att förmannen inte är rätt människa på rätt plats så tar antingen jag eller regionchefen tag i saken. Jag tror inte någon efter det mera blir kallad tjallare, säger Ulfstedt.
– Så här få det inte gå till, slår samkommunsdirektören Sofia Ulfstedt fast då hon får höra Isabelle Orenius Emanuelsson berättelse om hur hon blev utfryst på sin arbetsplats, efter att ha tagit upp vårdproblem med sin chef.
Samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt lyfter fram att hon inte var chef för Kårkulla då under den tid Isabelle Orenius Emanuelsson jobbade på Kårkulla. Men att bli utfryst efter att ha kritiserat sin chef är inte acceptabelt slår Ulfstedt fast.
– Om det går till så här är chefen inte rätt människa på rätt plats.
Isabelle Orenius Emanuelsson berättar bland annat om en händelse då en kvinna på avdelningen skulle få sin medicin. Vårdarna körde ner en sked i hennes hals, spände upp munnen och hällde i tabletterna. Enligt Ulfstedt är det svårt att kommentera händelsen då det skedde före hennes tid som samkommunsdirektör.
– Jag skulle jättegärna säga att nej, så här gör man absolut inte, men jag var inte i huset eller på den aktuella enheten då. Men att sånt händer är helt oacceptabelt, säger Ulfstedt.
Brandbackens servicecenter
Bild: Yle/ Alexandra Karlsson
Anställdas skyldighet att rapportera
Orenius Emanuelssons berättelse får stöd av en annan vårdare som vill vara anonym. Frida, som egentligen heter något annat, säger att chefen var en av dem som betedde sig värst på avdelningen.
– Jag håller fortfarande fast vid att om ens närmaste chef inte tar till sig kritik, eller om det är chefen som beter sig osakligt så är det av största vikt att man går vidare, säger Ulfstedt. Man kan gå till följande chef, till arbetarskyddet eller till arbetshälsovården. Man kan också kontakta mig, säger Ulfstedt.
– Man får inte glömma bort att man också har en skyldighet gentemot klienten som inte alla gånger kan föra sin egen talan att rapportera vad man ser. Vi högre upp måste få veta om sånt här. Vi kan inte ta tag i saker vi inte känner till, säger Ulfstedt.
Om chefen är inblandad?
Efter anklagelserna om vanvård vid Kårkulla i november har Sofia Ulfstedt tillsammans med enhetscheferna besökt alla avdelningar och talat med personalen. I utredningen som Kårkulla lämnade in till Regionförvaltningsverket kom man fram till att det förekommit osakligt språkbruk men någon vanvård skulle inte ha förekommit.
Ingen av enhetscheferna ansåg alltså att anklagelserna om vanvård gällde deras avdelning. Men om det är chefen som är en del av problemet, hur kan man på basen av deras utsagor slå fast att vanvård inte förekommit?
– Det är ett problem, men jag vill poängtera att jag inte bara har talat med enhetscheferna, utan också med personalen på avdelningarna. Alla var väldigt samarbetsvilliga och ville komma till botten med problemen. Vi har jobbat mycket med bemötande och attityder och jag hoppas sånt här inte längre existerar, säger Ulfstedt.
– Det finns många kanaler att ta kontakt. Det finns också möjligheter att anonymt ta kontakt. Jag garanterar att man inte råkar illa ut om man kontaktar mig, intygar Ulfstedt.
Men kan man verkligen vara anonym? Avdelningarna är små och händelserna specifika. Hur ska man komma åt problemet att man efter att man berättat riskerar bli tvungen att jobba vidare i ett klimat med ett rykte som tjallare?
– Själv tycker jag inte att man måste vara anonym. Jag tycker man ska komma fram med eget namn och berätta vad som hänt. Om det är så att förmannen inte är rätt människa på rätt plats så tar antingen jag eller regionchefen tag i saken. Jag tror inte någon efter det mera blir kallad tjallare, säger Ulfstedt.
