”Som en stämpel i pannan” – Lundqvist, Pekola-Sjöblom och Strandberg om kommun- och stadsdirektörernas roll

14.12.2021

Hur den ytterst ansvariga tjänstemannen hanterar sin roll varierar. Bland annat är det en generationsfråga.

I en kommun i Kimitoöns storlek är man kommundirektör dygnet runt, säger Erika Strandberg, som valdes till tjänsten i februari i år.

– Man får den stämpeln i pannan och den sitter ganska rejält. Visst kan man skaparum för sin egen person, men utåt sett är man kommundirektör dygnet runt.

Ragnar Lundqvist lämnar sitt stadsdirektörsuppdrag nästa år, och staden har redan inlett jakten på en efterträdare. I Torgpodden konstaterar Lundqvist att det finns en förväntan på att stadsdirektören ska ställa upp.

Det är också viktigt att man är tillgänglig, säger Lundqvist.

– Men invånarna förstår att man inte alltid har möjligt. Speciellt just efter att jag valts blev jag inbjuden till allt den möjligt. Den första sommaren hade jag bara ett ledigt veckoslut.

Allt fler kommun- och stadsdirektörer upplever att deras arbete är stressande, men varken Strandberg eller Lundqvist upplever att rollens synlighet leder till stress. När stressnivån stiger handlar det snarare om att förtroendet för direktören är i gungning.

Gemensamma spelregler i rekryteringsprocessen

I år har 49 städer och kommuner fått ny direktör, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom. I fjol var det siffran 50 och utöver 2019 – som var ett lugnt år på den fronten – går samma trend tillbaka några år.

Det här beror dels på att kommun- och stadsdirektörer gått i pension, dels på att yngre tjänsteinnehavare har en annan syn på jobbet än vad som var tradition.

– Tidigare var det ett livstidsjobb, nu är det ett professionellt ledarskapsjobb bland andra.

Med andra så ses tjänsten som en språngbräda som leder vidare i karriären.

Det finns de som befarar att den offentlighet som omger rekryterandet av en kommun- eller stadsdirektör skrämmer bort potentiella kandidater. Erika Strandberg delar uppfattningen att det är ett problem, också för att det sätter olika kommuner i en ojämlik position.

En del kommuner och städer kringgår offentlighetsprincipen genom att rekrytera genom medgivandeförfarande, konstaterar Strandberg, som vill se samma spelregler för alla.

Ragnar Lundqvist tycker det är tråkigt att stadsdirektörstjänsten i Raseborg lockat så få sökande. Även om transparens är viktigt så är det möjligt att rekryteringsprocessen skulle gynnas av viss anonymitet i inledningsskedet.

Marianne Pekola-Sjöblom konstaterar att medeltalet för antalet sökande sjunkit, men inte med så mycket som man kunde tro. I år är medeltalet 12, i fjol var det 15.

Det är inte bara antalet sökande som är viktigt, utan också hur många av dem som är seriösa kandidater, säger hon.

Torgpodden spelades in innan det var klart att ytterligare två personer sökt stadsdirektörstjänsten i Raseborg.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här