Ingen enkel match leda en kommun
Tänk fotboll. Tänk tränare, spelare, styrelsemedlemmar, sponsorer och en hängiven publik som alltid vet bäst. När Christoph Treier analyserar ledarskap använder han sig av metaforer från idrottsvärlden. För det är inom idrotten som hans egen resa började.
I dag hör Christoph Treier till de mest anlitade idrottspsykologiska rådgivarna i Finland med adepter som Kajsa Mäkäräinen, Sandra Eriksson, Karin Storbacka, Andreas Romar och Jari-Matti Latvala.
Osunt ledarskap: En osund ledare tar äran åt sig när det går bra, men skyller på medarbetarna när det går dåligt.
Att leda i förändring: Det är ytterst få människor som tycker om förändringar. Involvera så många medarbetare som du bara kan i processen, gör dem delaktiga.
Medelåldern bland kommundirektörerna i Finland (53 år): Den avspeglar antagligen medelåldern bland politikerna. Vi rekryterar helst människor som liknar oss själva.
Beslutskulturen i kommunerna: Skrämmande många beslut fattas på annat håll än i de kommunala instanserna.
Om kommundirektörsjobbet: Inte speciellt attraktivt just nu. Varför söker så få företagsledare från det privata näringslivet lediga kommunala toppjobb?
Han coachar även företag, idrottslag, kommunalt anställda, föreningar med mera. Listan över hans referenser är imponerande: Volkswagen, Jord-och skogsbruksministeriet, skatteverket, Ålands landskapsregering, Nordea, Outokumpu, Viking Line, Kesko. Men här finns också ålderdomshem, daghem och ett stort antal föreningar.
Christoph Treiers genombrott som coach skedde samtidigt som Marcus Grönholm blev rallyvärldsmästare år 2000. Då hade Treier coachat Grönholm i två år.
– Efter att Marcus vunnit rallyguldet började jag få fler och fler förfrågningar. Av idrottare som ville veta hur jag jobbar med mental träning, men också av företag som ville ha hjälp med målfokusering. Förfrågningar om ledarutveckling och ledarskap kom långt senare.
Christoph Treier har jobbat med ledarskapsfrågor i många kommuner och känner därför mycket väl till hur en vanlig dag på jobbet ser ut för våra kommundirektörer.
– Många kommundirektörer är inte speciellt lyckliga just.
När en kommun tvingas till sparåtgärder faller fokus lätt på en person: kommundirektören.
– Förväntningarna på kommunens högsta tjänsteman tenderar att växa när tiderna är knappa. Både uppifrån från de förtroendevalda och nerifrån från personalen och kommuninvånarna.
Treier jämför direktörsjobbet med tränaruppdraget i en fotbollsklubb.
Tränarens uppdrag är att coacha spelarna och givetvis vinna matchen. De övriga intressegrupperna – klubbstyrelsen, sponsorerna och publiken – behöver han egentligen inte beakta.
– Trots att fotbollspubliken alltid vet bäst, säger han med ett varggrin.
I Treiers metafor är publiken lika med kommuninvånarna, fotbollsspelarna de kommunalt anställda och sponsorerna lika med politikerna.
– I fotbollen blandar sig sponsorerna aldrig i detaljer som laguppställning och träningsmetoder. Men när det handlar om att leda en kommun har politikerna ofta väldigt starka åsikter om kommundirektörens arbete. Det skapar ofta frustrationer, säger Treier.
Den finländska chefen är känd i världen för sin raka kommunikation, för ”Management by Perkele”. När chefen är sur vet medarbetarna minsann om det.
– En rak kommunikation betyder dessvärre inte att budskapet också är rakt. Det är tyvärr vanligt att budskapet är svårtolkat. Att chefen är arg förstår vi, men vi förstår inte hur vi själva ska agera.
Ett annat typiskt drag för Finland är att våra ledare vågar fatta raska beslut.
– I många länder – inte bara i Sverige – är det vanligt att man velar för länge med beslutet i hopp om att nå koncensus.
Med skolan och föräldrarna som lär sina barn att stå på sig, blir det svårare att nå koncensus. Därför föredrar Treier en snabb beslutskultur framom långsam.
– I dag krävs det att en ledare har mod att fatta också obekväma och impopulära beslut.
Ledarskap är allt annat än enkelt.
– Att leda hör till det svåraste här i livet. Det vet tonårsföräldrar.
Å andra sidan: En duktig ledare, kan enligt Treier leda vilket företag som helst.
– En god ledare behöver inte ha substanskunnande i företagets processer och produkter, men han eller hon måste kunna leda människor.
Vad är nyckeln till ett bra ledarskap?
– Kommunikation är A och O. Den som kan kommunicera har lärt sig att lyssna. Det räcker inte med att ”höra på folk”.
Till det goda ledarskapet hör en empati; förmåga att sätta sig in i andra människors situation.
– Skilj på empati och sympati. En ledare med sympati blir lätt en linjelös kappvändare, som alltid håller med föregående talare. En empatisk ledare vågar säga ifrån: ”Jag förstår hur du tänker, men jag håller inte med dig”.
Många finländska ledare har inte förstått vukten av att möta sina medarbetare.
– Jag har talat med människor som minns hur det var när chefen besökte dem på deras arbetsplats för tio år sedan. De minns datum och klockslag. Ledarna däremot, förstår inte hur uppskattat ett sådant besök är.
En stabil ledare klarar både kriser och framgångar utan att den inre tryggheten rubbas.
– En ledare som har framgång i sitt jobb blir inte en bättre människa på grund av framgången. Och en ledare som misslyckas är lika mycket värd också efter sitt misslyckande.
CHRISTOPH TREIER Född i Schweiz, bosatt i Lappfors, Pedersöre
- Idrottspsykologisk rådgivare, mental tränare, coach, ledarskapskonsult
- Gymnastiklärarexamen och psykologistudier i Basel, Schweiz
- Coachar elitidrottare, musiker, politiker, företag, kommuner
- Twittrar på @ChristophTreier