Sex av tio kommundirektörer utnyttjar sociala medier i sin arbetsroll. Förra året var motsvarande siffra 48 procent, visar Kommunförbundets enkät om webbkommunikation.

– Ledarskap innebär i allt större grad synlighet och aktivitet i sociala medier, även i kommunerna, konstaterar Kommunförbundets webbutvecklingschef Tony Hagerlund.

Av kommundirektörerna utnyttjar 43 procent Facebook i sin arbetsroll och 37 procent Twitter. Det här är de kanaler i sociala medier som kommundirektörerna använt mest. Många använder även Instagram (14 procent) och Youtube (10 procent).

Pedersöres kommundirektör Stefan Svenfors använder Instagram.

Den kanal i sociala medier som används mest i kommunerna är fortsättningsvis Facebook, men Instagram gick förbi Youtube som näst mest använda kanal. Vardera används av mer än två tredjedelar av kommunerna.

För det mesta försöker kommundirektörerna nå antingen nuvarande eller blivande kommuninvånare via sociala medier.

Ungdomsarbetet samt kultur- och biblioteksväsendet är de kommunala sektorer som är mest aktiva i sociala medier. Användningen av sociala medier som en del av kommunens information ökar hela tiden i alla sektorer.

Direktsända fullmäktigemöten

Närmare hälften av kommunerna (46  procent) erbjuder kommuninvånarna en möjlighet att följa med fullmäktiges möten i direktsändning via webben. Antalet kommuner som streamar möten har ökat med cirka en tredjedel på två år.

– Ökningen beror troligen delvis på att fullmäktige har dragit upp riktlinjer för de nya fullmäktigeperioderna. Det har också blivit lättare och billigare att streama möten. Dessutom är det här ett sätt att öka öppenheten, säger Hagerlund.

Antalet egna mobilappar detsamma

Ungefär en tredjedel av kommunerna (34 procent) använder en egen mobilapplikation. Antalet applikationer har hållits oförändrad under de senaste fyra åren.

Borgmästaren Jan Vapaavuori i Helsingfors har över 72.000 följare på Twitter.

Däremot håller mer än hälften av kommunerna (54 procent) på att förnya sina offentliga webbtjänster. Antalet har ökat från tidigare år.

Webbtjänsterna inom den offentliga förvaltningen ska göras tillgängliga senast i september 2020. För tillfället säger ungefär hälften av de kommuner som svarade på enkäten att deras tjänster tekniskt sett är på en god nivå eller på den nivå som tillgänglighetsdirektivet kräver. Situationen ser sämre ut för användargränssnittet, innehållet och bilagorna.

– Nya webbtjänster ska vara tillgängliga redan då de publiceras och äldre webbtjänster i september nästa år. Arbetet med danpassningen har redan inletts i kommunerna, men det finns fortfarande mycket att göra, framhäver Kommunförbundets sakkunniga i kommunikation, Riikka Komu.

Så gjordes enkäten

  • Sammanlagt 182 kommuner svarade på Kommunförbundets enkät om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier.
  • Svarsprocenten var 58,5 procent.
  • Enkäten besvarades mer aktivt i stora städer än i små kommuner.