Uppdrag språköar tar omstart på Hanaholmen
Har gett resultat! Karin Ihalainen har backat upp och påmint beslutsfattare i enspråkigt finska kommuner om det lagstadgade kravet att ordna småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning på nationalspråket svenska (Foto: Mikael Sjövall)
De svenska språköarna behöver fortsatt stöd. Den slutsatsen formulerades på ett seminarium om det tvååriga projektet Uppdrag språköar som får en nytändning i höst.
Ett femtiotal deltagare mötte upp på torsdagen i Kommunernas hus i Helsingfors för att ta del av en vägkarta som har ritats upp för de så kallade språköarnas framtid. Med en språkö avses en finskspråkig kommun som har en liten svensk minoritet som har tillgång till utbildning på svenska.
– Det är viktigt att det finns kontinuitet och svenska strukturer på lång sikt i dessa kommuner, säger Ulf Stenman, direktör för den svenska verksamheten på Kommunförbundet.
Språklig tillväxt
Uppdrag språköar har koordinerats av projektchef Karin Ihalainen på Kommunförbundet, som tidigare har jobbat som rektor för den svenska skolan i Lahtis. När hon tog initiativet till att grunda en svensk skola på orten var det många som tvivlade att försöket bär frukt. I dag har svenska skolan i Lahtis över 250 barn och det svenska samfundet i staden omfattar över 500 personer.
– En språkö växer när det finns en grogrund och man skapar goda förutsättningar för kulturell och språklig tillväxt, säger Ihalainen.
Uppdrag språköar har tagit avstamp i tankesmedjan Magmas och Undervisnings- och kulturministeriets utredningar. Projektet har i huvudsak finansierats av Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner.
Läs mera om Språköguiden på Kommunförbundets nätplats
Strukturer och samarbete
Enligt Kommunförbundets riktgivande kalkyler finns det i dag knappt 9 000 svenskregistrerade personer och över 2 500 svenska elever som är fördelade på 15 språköar på olika håll i landet. De mest kända språköarna finns i Tammerfors, Kotka och Björneborg. Till nykomlingarna i språkönätverket hör Jyväskylä, Salo och Vichtis.
– Det behövs strukturer, språkstödjande pedagogik och samarbete för att nå framgång då man bygger och värnar om en svensk språkö, säger Ihalainen.
Ihalainens jobb har varit att ge uppbackning och påminna beslutsfattare i enspråkigt finska kommuner om det lagstadgade kravet att ordna småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning på nationalspråket svenska.
– Jag har fört språköarnas talan och varit deras intressebevakare för att se till att de inte glöms bort, säger hon.
I praktiken har Ihalainen till exempel påmint kommunerna om skyldigheten att erbjuda lärarna fortbildning på svenska. Eller så har hon sett till att det finns kommunala styrdokument inom utbildningsväsendet också på svenska.
Lobbyism och förhoppningar
Påverkansarbetet har också riktat sig till beslutsfattare i Statsrådsborgen.
– Vi har bland annat krävt att regeringen återinför förhöjda statsandelar till finska kommuner med svenska skolor i likhet med den praxis som gäller för tvåspråkiga kommuner, säger Ihalainen.
Hur kravet har hanterats i samband med regeringsförhandlingarna är höljt i dunkel, men det råder inte någon trängsel bland dem som vill främja svenskans ställning i Ständerhuset just nu.
– Vi har inte fått någon respons från vare sig Samlingspartiet eller Sannfinländarna om vårt förslag på en skrivning om språköarna i regeringsprogrammet. Det återstår att se var vi landar, säger Ulf Stenman.
Karin Ihalainen är inte lika hoppfull.
– Det är skamligt att svenskspråkiga ska vid varje regimskifte behöva oroa sig för att det finns tillräckligt med pengar för att upprätthålla svenska strukturer, säger hon.
Omstart på Hanaholmen
Uppdrag språköar kommer nu att ändra skepnad och få en ny huvudman. Från och med augusti får projektet en nytändning på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo som en integrerad del av det ikoniska nätverket Svenska nu. Karin Ihalainen fortsätter som språköarnas intressebevakare i ytterligare tre år.
– Vi hoppas att uppdraget omvandlas till en fast tjänst med statlig uppbackning efter projektperioden på tre år, säger Niklas Wahlström, sektoransvarig för utbildning på Svenska folkskolans vänner.
Universitetslektor Tom Gullberg vid Åbo Akademi betraktar undervisningen i språköarna som ett föredöme.
– Undervisningen i många svenska skolor i språköarna kännetecknas av pedagogisk kreativitet, unik språklig didaktik och en mångfald som kan tjäna som förebild för andra skolor, säger Gullberg.
För att lägga tyngd bakom ambitionen att grunda fler språköar publicerade Kommunförbundet en tvåspråkig Språköguide som ger handfasta tips på vad som bör göras för att svenska språköar ska utvecklas. Nya kandidater i det växande nätverket har redan identifierats.
– Vi har noterat ett intresse att grunda svenska skolor i till exempel S:t Michel, Joensuu, Villlmanstrand och Seinäjoki. Det rör på sig på många orter, säger Ihalainen
