Rädda Barnen: Barnfattigdomen har cementerats
Alltför många barn och unga mår illa, visar en färsk enkät. Bild: Rädda Barnen r.f.
Upp till 84 procent av barn och unga i familjer med lägre inkomst uppger att den egna familjen har stora svårigheter att klara av ekonomin och betala för elementära utgifter. Det visar rapporten Barnets röst 2024 och en enkät, som Rädda Barnen publicerade på tisdagen.
Enligt rapporten är det framför allt de stigande priserna och den försvagade ekonomiska situationen i samhället som står bakom barnens erfarenheter.
– Då vi jämför med tidigare enkäter ser vi att barnens oro för framtiden har ökat markant. Många barn upplever en utsiktslöshet på grund av de ekonomiska problemen hemma. Den känslan kan leda till marginalisering, säger Aino Sarkia, expert på barnfattigdomsfrågor på Rädda Barnen.
Skuld- och skamkänslor
Hela 69 procent av alla barn som växer upp i fattigdom har skuldkänslor för att de orsakar familjen kostnader. Upp till 60 procent av barnen uppger därtill att familjens ekonomiska situation ger dem skamkänslor, enligt rapporten.
Många enkätsvar upprepar tanken att låginkomstfamiljer har lämnats vind för våg och att ingen för dessa familjers talan.
EU:s statistikbyrås definition av en låginkomstfamilj är att familjens månatliga inkomst underskrider 60 procent av den nationella medianinkomsten. Cirka 120 000 finländska barn växer för närvarande upp i låginkomstfamiljer, enligt Statistikcentralen.
För en ensamförsörjare med ett barn under 14 år innebär det att den månatliga nettoinkomsten är högst 1 831 euro. Motsvarande belopp för en fyra personers familj med två vuxna och två barn är högst 2 959 euro per månad.
– Det är framför allt familjer med en ensamförsörjande förälder som har det kärvt. En del enkätsvar visar att mamman kan ha två jobb, men att inkomsten ändå inte räcker till för det allra nödvändigaste, säger Sarkia.
Exempel på Rädda Barnens förslag
Regeringen måste återta de nedskärningar av socialskyddet som har drabbat barnfamiljer 2023-2024.
Stöd till låginkomstfamiljers boende.
Utöka möjligheten att jobba deltid.
Höj inte klientavgifterna i välfärdsområdena.
Fortbilda kommunala beslutsfattare i barnens rättigheter.
Återta de nedskärningar som drabbar yrkesutbildningen.
Kommunerna ska erbjuda minst en gratis hobby per barn.
Kommunerna ska utreda möjligheten till gratis måltider för barnfamiljer i parkerna sommartid.
Kylskåpet gapar tomt
Det krympande ekonomiska manöverutrymmet innebär att många familjer tvingas minska på nödvändiga utgifter för boende, varmt vatten, bränsle och till och med på mat. Hela 19 procent av alla barn i familjer med lägre inkomst uppger att det finns brist på mat i det egna hemmet. I fjolårets rapport var det 14 procent som påtalade matbristen i hemmen.
– Förändringen är dramatisk. Tidigare var det många som skrev att familjens kylskåp var tomt ett par dagar före förälderns lönedag. Nu kan kylskåpet vara nästan tomt i 1–2 veckor före lönebetalningen, säger Sarkia.
Stina Kuhlefelt på den ideella organisationen Icehearts är bekant med problematiken.
– Vi har noterat att det går åt mycket mera mat på måndagar i de skolor där vi jobbar. Det kan ha att göra med att många barn inte har fått tillräckligt att äta där hemma under helgen, säger Kuhlefelt.
Icehearts jobbar med att motverka marginalisering och utanförskap genom att ordna meningsfull hobbyverksamhet, läger och utflykter och assistans med läxläsning.
– Vi märker allt oftare att många barn kommer till skolan utan att ha ätit frukost. Vi vet inte med säkerhet vad det beror på, men det kan ligga socioekonomiska problem bakom det hela, säger Kuhlefelt.
Även om barnen äter hyfsat kan fattigdomen ge upphov till en ensidig kost.
– Många enkätsvar nämner att familjen behövt pruta på matens kvalitet av ekonomiska orsaker. Det innebär att det ofta saknas frukt och grönsaker där hemma och att det är pasta och makaroner som gäller, säger Sarkia.
Så svarade barnen
”Mamma lånar pengar av mig i slutet av månaden då hon inte har pengar till matuppköp.”
”Jag har ångest och skäms över vår situation. Jag vågar inte bjuda hem kompisar över natten då jag är rädd för att vi inte har mat.”
”Vi har hela tiden tajt med pengar. Ett sorgligt tema är att vi har varit tvungna att flytta till en billigare bostad då den förra blev för dyr. Jag vet inte var jag kommer att bo om ett år.”
”Jag är rädd för att jag förlorar allting och oroas över min framtid. Kan jag studera det jag vill eller måste jag välja och vraka eftersom pengarna inte räcker till.”
”Jag har varit tvungen att lägga ned hobbyer då pengarna inte räcker.”
”Jag har emellanåt inte råd att köpa ens mediciner. Jag behöver flera olika mediciner och har skuldkänslor för vår ekonomiska situation eftersom det går så mycket pengar till läkemedel.”
Tabubelagt att påtala fattigdom
Många familjers bekymmersamma ekonomiska situation gör det också svårare att utöva hobbyer. Hela 31 procent av dem som besvarade enkäten uppger att de har tvingats ge upp sin hobby på grund av ekonomiska utmaningar.
– Det är ganska tabubelagt att tala om fattigdom i Svenskfinland. Barn som växer upp i i familjer med lägre inkomst lär sig snabbt att hitta på undanflykter då de inte har råd att delta i hobbyer som innebär utgifter, säger Kuhlefelt.
Rädda Barnen presenterar en lista på åtgärder för att minska barnfattigdomen i landet. Ett av kraven är att landets regering ska återkalla de nedskärningar i socialskyddet som har gjorts de två senaste åren.
– Trots att situationen är dålig för de offentliga finanserna är det viktigt att se till att nedskärningarna inte drabbar fattiga familjer. Den nuvarande politiska utvecklingen går åt fel håll, säger Sarkia.
Vad kan kommunerna göra för att avhjälpa situationen?
– Kommunerna ska lyssna på barnen och deras behov. Och så kan de se till att serviceutbudet inte monteras ned i skolorna och småbarnspedagogiken. Genom att erbjuda avgiftsfria hobbyer kan kommunerna bidra till att motverka marginaliseringen.
Rädda Barnens enkät bygger på ett slumpmässigt urval där 1 653 barn och unga i åldern 12–17 har besvarat enkäten. Fyra procent av dem som svarade på enkäten är svenskspråkiga.
