Professor: Kommunernas konkurrens om nya skattebetalare blir hård
– Tanken kring arbetsplatser som ska finnas på pendlingsavstånd från den egna bostaden håller på att luckras upp. Allt fler jobbar på distans och då ligger sådana kommuner bra till som kan erbjuda billiga bostäder och fungerande skolor. Det säger Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Bild: Kuntalehtis arkiv, Stockholms universitet.
Den demografiska utvecklingen är avgörande för de nordiska kommunernas framtid som producenter av välfärdstjänster. Det understryker Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
– Stora delar av landsbygden drabbas av en tilltagande avfolkning. Kommunerna borde därför förhålla sig öppet till invandring för att få bukt med demografin, säger Markus Jäntti då Kommuntorget når honom per telefon.
Enligt Jäntti gäller det att se till att utbudet på bostäder, utbildning och annan viktig infrastruktur är i skick för att enskilda kommuner ska kunna hävda sig i konkurrensen om nya invånare.
– Ju fler inflyttade invandrare, desto bättre för den kommunala ekonomin på lång sikt, säger han
Jäntti är en av talarna på ett kommunalt symposium som på måndag dryftar befolkningsutvecklingens inverkan på kommunernas välfärdstjänster.
– Ett av våra största trumfkort är att vi är bra på att utbilda folk i Finland. Efter att social- och hälsovårdstjänsterna nu har överförts till välfärdsområdena har kommunerna en allt viktigare roll i utbildningsfrågor.
Jäntti ställer sig tveksam till statsminister Petteri Orpos beslut att plocka russinen ur kakan och satsa allt krut på arbetskraftsrelaterad invandring.
– Vi borde ta in folk oavsett utbildningsnivå och sedan erbjuda dem relevant yrkesutbildning och integration på finska eller svenska. Kommunerna borde därtill bli bättre på att samverka kring olika utbildningsalternativ för att uppnå synergier.
Jäntti ser stora omvälvningar i arbetslivet, som har blivit bestående efter coronapandemin. Den här utvecklingen kan gynna mindre kommuner i glesbygden.
– Tanken kring arbetsplatser som ska finnas på pendlingsavstånd från den egna bostaden håller på att luckras upp. Allt fler jobbar på distans och då ligger sådana kommuner bra till som kan erbjuda billiga bostäder och fungerande skolor.
Distansarbetare behöver välfungerande och snabba nätförbindelser, vilket förutsätter kommunala investeringar i fibernät, understryker han.
Jäntti vill också tona ner den upphaussade oron för kommunernas ekonomiska sits på grund av minskade statsandelar efter vårdreformen.
– De flesta kommuner har det kärvt med ekonomin. Då det går dåligt för statsfinanserna går det dåligt också för kommunerna. Därför är det viktigt att kommunala beslutsfattare har täta kontakter med nationella beslutsfattare.
Enligt Jäntti måste kommunerna bli bättre på att hantera knapphet och utöka det egna skatteintaget utan att för den skull höja kommunalskatten. Det gör man bland annat genom att locka företag till orten. Han ger ett konkret exempel på en nygammal inkomstkälla som ger välkommet klirr i kassan i många kommuner.
– Finland framställs som ett föredöme i Sverige då den gröna omställningen debatteras. I Finland kan kommunerna utöka sina intäkter från fastighetsskatt som uppbärs av till exempel vindkraftsbolag. Samma möjlighet existerar tills vidare inte i Sverige.
Måndagens symposium är kostnadsfritt för alla deltagare. Symposiets huvudtalare är den norska kommunexperten Hårvard Moe, som presenterar tre framtidsscenarier för de nordiska kommunerna. Presentationerna följs av en paneldiskussion där deltagarna har möjlighet att ställa frågor. Symposiet ordnas av Finlands Svenska Kommunalförening i samarbete med Kommuntorget och den svenska verksamheten vid Kommunförbundet.
Läs mera: Överlever kommunerna? Vägval för framtidens kommuner
Relaterade artiklar
