Stark tudelning präglar kommunernas ekonomiska sits – grannkommunerna Närpes och Kaskö brottas i olika serier
Det ekonomiska läget är olika i olika kommuner. Synen på morgondagen är däremot rätt så lika. Bild: Pixabay
Största delen av landets kommuner uppvisar positiva ekonomiska resultat för i fjol. Det visar en analys av kommunernas preliminära bokslut för 2023, som Kommunförbundet har gjort.
Det totala överskottet inom kommunsektorn är 1,8 miljarder euro. Kommunernas lånestock minskade likaså med cirka 300 miljoner euro i fjol.
– De flesta kommuner gick på plus i fjol, enligt den preliminära uppskattning som vi har gjort. Resultatet ger å andra sidan en skev bild av verkligheten på grund av utbetalningen av extra statsandelar som var relaterade till vårdreformen, säger Benjamin Strandberg, expert på ekonomistyrning vid Kommunförbundet.
Strandberg hänvisar till sådana statsandelar som skulle finansiera social- och hälsovården 2022 och som överfördes till kommunerna i fjol i samband med överflyttningen av social- och hälsovården till välfärdsområdena.
Cirka 0,5 miljarder euro av kommunernas ekonomiska överskott för 2023 ska av samma anledning återbetalas till staten.
– Det finns många osäkerhetsmoment i dessa siffror fortfarande eftersom de inte beaktar till exempel samkommunernas och de kommunala bolagens ekonomiska resultat. Kalkylerna preciseras under försommaren när vi har bekantat oss med kommunernas slutgiltiga bokslut, säger Strandberg.
Stark kommunal differentiering
Omkring en tredjedel av kommunernas ekonomiska överskott genererades i Helsingfors och Esbo samtidigt som många mindre kommuner kämpar för att hålla näsan ovanför vattenytan.
– Vi bevittnar en allt starkare differentiering bland landets 309 kommuner. De flesta kommuner klarar sig bra ekonomiskt, men det finns också många kommuner som har rätt stora budgetunderskott, säger Mikko Mehtonen, utvecklingschef på Kommunförbundet.
De enda tvåspråkiga kommuner som enligt Kommunförbundets analys har budgetunderskott för 2023, är Kaskö och Mörskom. Då Kaskös budgetunderskott ställs i relation till befolkningsmängden uppgår skulden till 759 euro per invånare. De röda siffrorna placerar Kaskö på tredje plats på listan över landets kommunala problembarn.
Listan toppas av de österbottniska kommunerna Siikajoki och Lestijärvi som har ett budgetunderskott på 994 euro respektive 928 euro per invånare. Då tidigare kumulativa underskott beaktas är det Kyyjärvi i Mellersta Finland och Pertunmaa i Södra Savolax som toppar listan med ett kumulativt underskott på 2457 euro respektive 1808 euro per invånare.
– Det finns inte gemensamma nämnare som skulle förklara varför vissa kommuner ligger risigt till ekonomiskt. I de flesta fall handlar det ändå om sjunkande skatteintäkter, hög lokal arbetslöshet och budgetunderskott som har att göra med vårdreformen. I vissa fall har stigande räntekostnader satt kommunernas ekonomi i gungning, säger Mehtonen.
Kriskommuner under lupp
Finansministeriet ansvarar för utvärderingen av krisande kommuner som har svårigheter att klara av sina lagstadgade skyldigheter.
– Med tanke på att det har varit ekonomiskt sett goda år 2020–2023 tack vare statliga coronastöd och ett gynnsamt sysselsättningsläge är det uppenbart att alla kommuner som har stora kumulativa budgetunderskott har allvarliga ekonomiska problem, säger Ville Salonen, finansråd vid Finansministeriet.
Kriskommunerna Pertunmaa och Klemis i södra Karelen genomgick i fjol en utvärdering som koordineras av Finansministeriet. Arbetsgrupperna rekommenderar att Pertunmaa fusioneras med en grannkommun, men i Klemis fall kom man fram till att det finns förutsättningar för Klemis att fortsätta som självständig kommun, förutsatt att man vidtar nödvändiga åtgärder för att balansera ekonomin.
– Vi uppdaterar listan på kriskommuner och sådana kommuner som riskerar att halka in i kriskategorin i april när vi får kommunernas slutgiltiga bokslut, säger Salonen.
Större städer har ekonomiska problem
Salonen vill inte spekulera eller namnge sådana kommuner som är i riskzonen att klassas som kriskommuner i år med hänvisning till osäkerheten kring de preliminära siffrorna.
– Det som är oroväckande är att vi har förhållandevis stora kommuner med betydande budgetunderskott som nu figurerar på listan. S:t Michel och Kemi hör till dessa kommuner, säger Salonen.
Kommunförbundets analys visar att S:t Michel har ett kumulativt budgetunderskott på 411 euro per invånare medan motsvarande siffra är 659 euro per invånare i Kemi.
– S:t Michels stad sålde nyligen 49 procent av sina aktier i energibolaget Etelä-Savon Energia för att täcka budgetunderskottet. De här inkomsterna syns tills vidare inte i det preliminära bokslutet för 2023, säger Salonen.
I den andra änden av skalan finns kommuner som uppvisar betydande budgetöverskott för 2023.
– Det är anmärkningsvärt att till exempel Närpes har klättrat upp på listan bland välmående kommuner med ett budgetöverskott på 1244 euro per invånare, säger Benjamin Strandberg.
På samma lista figurerar även Esbo stad som har ett budgetöverskott på 844 euro per invånare. Inga andra tvåspråkiga kommuner kvalar till tio-i-topp-listan på kommuner med de största budgetöverskotten per invånare.
Kommuntorget har försökt nå ekonomidirektörerna i Närpes och Kaskö för kommentarer.
Relaterade artiklar
