Rapport: Kommunsammanslagningar får fortfarande tummen ner – men kommuninvånarna har insett de ekonomiska problemens vidd
Pandemin har påverkat finländarnas inställning till åtgärder som kan stärka kommunekonomin.
Finländarna motsätter sig fortfarande kommunsammanslagningar. Det här framgår av en ny utredning från Kaks – Stiftelsen för kommunal utveckling. Utredningen gjordes våren 2020.
Hela 62 procent av de tillfrågade motsätter sig att hemkommunen går samman med en eller flera grannkommuner för att förbättra den kommunala ekonomin. En dryg fjärdedel, 26 procent, förhåller sig positivare.
Siffrorna har inte rört på sig sedan den senaste utredningen, hösten 2019, men rapporten noterar att motståndet till kommunsammanslagningar finns jämnt fördelat över alla partier.
Det som har förändrats, jämfört med utredningen för två år sedan, är att allt fler kommuninvånare är beredda accepterar att sparåtgärder i kommunen. Den förra utredningen gjordes alltså innan pandemin.
Fortfarande är en majoritet, 51 procent, mot att kommunen skär i servicen, men 42 procent går med på det, som ett led i att förbättra ekonomin.
Att höja kommunalskattesatsen stöter fortsättningsvis på motstånd bland de flesta, 49 procent, men 42 procent accepterar en höjning. Det här kan jämföras med utredningen 2019 då 34 procent accepterade att skattesatsen höjs. Bland Centerns, De grönas och Vänsterförbundets anhängare är stödet för skattehöjningar störst, bland Samlingspartiets och Sannfinländarnas lägst.
I rapporten dras slutsatsen att coronakrisen påverkat finländarnas förhållning till den kommunala ekonomins svårigheter.
– På hösten 2019, innan coronakrisen, dög inga åtgärder för att förstärka kommunekonomin. Skatter fick inte höjas, låneupptagningen fick inte utökas och kommunens egendom fick inte säljas. Våren 2020 var situationen en annan. Finländarna förhöll sig mindre reserverat till olika åtgärder och förstod att något måste göras, heter det i rapporten.
Läs rapporten här (på finska).
