Kommunekonomin fortsätter visa goda resultat – men Kommunförbundet varnar för strukturella problem

Framtidsutsikterna är dessutom grumliga på grund av social- och hälsovårdsreformen som överför kostnader och inkomster till staten men lämnar stora skulder och fastigheter hos kommunerna.

Bokslutsanalysen för den kommunala ekonomin 2021 visar på fortsatt stark ekonomi för kommuner och samkommuner, rapporterar Kommunförbundet.

Räkenskapsperiodens resultat är 1,5 miljarder euro. Resultatet motsvarar utvecklingsprognosen i kommunekonomiprogrammet. Det når nästan upp till det exceptionella resultatet på 1,7 miljarder euro för toppåret 2020.

Kommunförbundets VD Minna Karhunen säger att coronapandemin ledde till att utgifterna ökade kraftigt, med knappt 8 procent jämfört med året innan, men samtidigt följde inkomstutvecklingen utgiftsutvecklingen.

– Skatteutvecklingen i kommunerna var god redan andra året i rad. Kommunernas inkomster ökade också genom coronastöden som till exempel täckte social- och hälsovårdsväsendets direkta utgifter till följd av coronan helt och hållet. Kommunerna hade visserligen också förra året försäljningsvinster av engångsnatur som balanserade ekonomin med flera hundra miljoner euro, säger Karhunen i ett pressmeddelande.

Före pandemin låg ökningen i kommunernas skatteinkomster från år till år kring två procent. Nu närmar sig ökningen redan sju procent.

Kommunernas samfundsskatt ökade i fjol med nästan 45 procent till följd av den ekonomiska återhämtningen och den temporära förhöjningen av kommunernas andel av samfundsskatten.

Borgå i toppen, Kaskö i botten

Kommuntorget har tidigare berättar om bland annat Raseborgs goda resultat för 2021, som gör att staden nu är kvitt ett efterhängset underskott.

Bland de kommuner som också gör ett riktigt bra resultat återfinns Borgå. Med ett bokslut för 2021 som landar på 45 miljoner euro gör Borgå det sjätte bästa resultatet bland städerna och kommunerna.

Om resultatet fördelas över kommuninvånarna kommer Borgå på tionde plats: 45 miljoner euro betyder 895 euro per Borgåbo. På samma lista finns Kaskö långt ner, med ett spegelvänt resultat: Kaskö gör ett underskott som betyder minus 890 euro per invånare. I slutet av fjolåret visade Kaskös prognos ett underskott på knappt 500 000 euro.

Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula säger att överskottet bland annat går till planeringen av spårtrafik.

– En del av överskottet skulle också kunna reserveras till exempel för totalinvesteringen av Kokon idrottscentrums område som kommer att vara ett av de största utvecklingsobjekten i staden under detta årtionde. År 2021 har fortsättningsvis varit ovanligt belastande för stadens personal. Resultatet med överskott möjliggör också att man senare under våren bereder till stadsstyrelsen ett förslag om att belöna personalen på ett liknande sätt som förra året, säger Ujula i ett pressmeddelande.

Stora skillnader mellan kommunerna

Kommunförbundets vice VD Timo Reina säger att de strukturella problemen i den kommunala ekonomin – till exempel kroniska obalanser mellan inkomster och utgifter eller stora investeringsbehov – består.

– Kommunernas och kommunkoncernernas lånestock är redan nu stor, och till exempel en höjning av räntorna skulle öka trycket på att få finansieringen att räcka till. Likaså är skillnaderna mellan kommunerna betydliga. En granskning av medelvärden blir därför delvis vilseledande, säger Reina.

Grumliga utsikter

Kommunerna och samkommunerna använde sina inkomster till investeringar. Enligt de preliminära uppgifterna uppgick investeringarna till 5,3 miljarder euro år 2021.

Beloppet av investeringarna minskade jämfört med 2020, vilket medförde att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde stärktes och behovet av upplåning minskade.

Då investeringarna beaktas var den kommunala ekonomin nästan i balans 2021. Lånestocken ökade måttfullt med knappt 800 miljoner euro. Kommunerna tog upp lån för löpande utgifter för endast 10 miljoner euro.

Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio säger att den kommunala ekonomin ligger på en nivå som det skulle vara bra att hålla sig kvar på under de kommande åren.

– Utsikterna grumlas dock av tidsbundna coronastöd samt social- och hälsovårdsreformen som överför kostnader och inkomster till staten men lämnar stora skulder och fastigheter hos kommunerna. Under de närmaste månaderna måste man besluta om nya sysselsättningsåtgärder, allokera den offentliga sektorns resurser produktivt och anvisa en faktisk, tillräcklig och hållbar finansiering för den offentliga sektorns utvidgade uppgifter, säger Punakallio.