Nya kommunallagen: De stora förändringarna märks 2017
Delar av den nya kommunallagen är redan i kraft. Men de stora förändringarna kommer att märkas först i juni 2017, när lagen börjar gälla i sin helhet.
Den nya kommunallagen flyttar fram kommunalvalet med ett halvt år. Nästa kommunalval hålls i april 2017.
– Vi borde egentligen ha haft kommunalaval i oktober 2016, men nu flyttas valet framåt till april följande år, konstaterade Kommunförbundets jurist Ida Sulin, när hon föreläste om den nya kommunallagen vid Kommunförbundets svenska symposium på onsdagen.
Flyttningen innebär att alla val i Finland kommer att hållas på våren. Riksdagsval, EU-val, landskapsval, presidentval och kommunalval.
Den nya kommunallagen innehåller också andra nyheter, bland annat i fråga om kommunfullmäktiges storlek. Lagen ger nämligen kommunerna möjlighet att själva bestämma antalet fullmäktigemedlemmar.
– Minimiantalet är 13 , men det är upp till fullmäktige att själv bestämma det slutliga antalet. Beslutet ska alltid fattas före valåret, påpekade Sulin.
Den nya kommunallagen ger kommunerna möjlighet att öka fullmäktiges inflytande i styrelse och nämner. I lagen heter det att fullmäktige kan besluta om att endast fullmäktigemedlemmar och ersättare i fullmäktige ska väljas till medlemmar i kommunstyrelsen och i nämnderna (utskottsmodell). Fullmäktige kan också besluta om att en nämndordförande alltid ska vara medlem i kommunstyrelsen (ordförandemodell).
– Vill fullmäktige fortsätta utse medlemmarna i nämnder och styrelsen som förr, är det också möjligt, kostaterade Sulin.
Därtill ger den nya lagen medlemmarna i fullmäktiges och styrelsens presidium möjlighet att fungera som heltids- eller deltidspolitiker.
– Det finns en risk för att den kommunala makten koncentreras , påpekade Björn Månsson, kommunalpolitiker i Helsingfors. Om till exempel Helsingfors går in för utskottsmodellen innebär det att förtroendemannabasen blir smalare och att 85 personer får all makt. I dag har Helsingfors i alla fall 85 fullmäktigeledamöter och några hundra nämndmedlemmar som har politiskt inflytande, sade Månsson.
Finn Berg från Grankulla varnade för att utskottsmodellen kan minska det svenska inflytandet i kommuner där svenskan är minoritetsspråk.
– I Grankulla har utskottsmodellen fungerat någorlunda bra. Men om man i kommuner där svenskan är i klar minoritet minskar antalet beslutsfattare, finns det en risk för att svenskan reduceras.
Den nya kommunallagen gör den kommunala anslagstavlan digital. Kommunala tillkännagivanden ska från och med juni 2017 göras kända genom att offenliggöras i ”det allmänna datanätet”.
– Vi lever i ett informationssamhälle där de fysiska kommunala anslagstavlorna känns föråldrade, konstaterade Ida Sulin.
När den nya lagen träder i kraft blir internet den huvudsakliga kanalen för kommunernas information. Övergången blir en teknisk utmaning för många kommuner. Den digitala kommunala anslagstavlan är inte en färdig produkt som finns på butikshyllorna.
– Därför har Kommunförbundet beslutat att ordna information och utbildning för webbutvecklare och kodare. Det är viktigt att denna yrkesgrupp lär sig att förstå kommunernas behov, sade Ida Sulin.
Många i publiken uttryckte sin oro för att digitaliseringen kommer att exkludera de äldre kommuninvånarna från den kommunala informationen.
– Vi vet att det finns 65-åringar med varierande it-kunskaper, personer som kommer att behöva hjälp. Hur ska de här grupperna nås av informationen, frågade Christel von Martens från Helsingfors.
– Vi förstår inte riktigt hur stort brytningsskede vi befinner oss i, sade Jarl Boström från Ingå. Den digitala informationen kommer att öka den kommunala demokratin, men vi och kommuninvånarna måste lära oss nya sätt att delta. Den kommunala anslagstavlan är ett fornminne, det är kommunens hemsidor som gäller redan i dag.
