Kommunen kan inte hemlighålla sökande – ingen lagändring har övervägts trots goda skäl från kommunens synvinkel

21.8.2019

Lagen är entydig: Då en person har sökt en offentlig tjänst är hens ansökningshandlingar offentliga. Vem som helst kan be att få se handlingarna.

Offentligheten vid tillsättning av kommunala tjänster är en fråga som aktualiseras nu och då. Detta skedde senast i månadsskiftet juni/juli, då Jämsä kommun inte publicerade namnen på de personer som i sin ansökan för stadsdirektörstjänsten hade uttryckt ett önskemål om att de ”inte vill ha sitt namn publicerat”.
Staden gav ut namnen först efter att en journalist vid tidningen Keskisuomalainen skriftligt begärt att få ta del av handlingarna.

– I rapporteringen av nyheten lät man påskina att Jämsä medvetet skulle ha brutit mot lagen. Så var det inte, utan det handlade om ett vägande mellan offentlighetslagen och dataskyddslagen. Vi fokuserade på dataskyddslagen och gav ut namnen på de involverade först efter att vi hade fått deras samtycke, säger ordföranden för stadsstyrelsen i Jämsä, Jorma Poti, sdp.

Poti ser det inte som något negativt för kommunalförvaltningen om man skulle tygla offentligheten vid tillsättning av tjänster genom lagstiftning. Enligt Poti är det motstridigt att till exempel EU betonar individens integritetsskydd medan situationen är en annan då man söker en offentlig tjänst.

– Om tanken är att man ska agera i kommunens intresse och få så goda sökande som möjligt, så är situationen inte som den ska. Det gick dock bra för oss, och vi fick många goda sökande.

Handlingar måste ges ut

För den nuvarande lagstiftningens del är frågan entydig.

– Då en person har sökt en offentlig tjänst är hens ansökningshandlingar offentliga. Vem som helst kan be att få se handlingarna, och förutom i fall där det handlar om sekretessbelagda uppgifter som rör sökandens personliga liv, ska handlingarna ges ut, säger Kommunförbundets direktör för juridiska ärenden Arto Sulonen.

EU:s dataskyddsförordning som trädde i kraft 2018 och den kompletterande nya dataskyddslagen som trädde i kraft 2019 har inte medfört några ändringar i detta förfarande.

– Kommunen kan fortfarande inte använda sitt eget omdöme om hur uppgifter ges ut. Däremot kan man överväga hur man ger information om de sökande. Kommunen kan meddela att vissa sökande inte vill att deras namn publiceras, men det är helt och hållet upp till medierna hur de beaktar dessa önskemål.

Sulonen förstår beslutsfattarnas oro kring ärendet.

– Visst är det här något som kommunerna klagar på nu och då, och det gäller då uttryckligen tillsättande av tjänster inom den kommunala ledningen. I kommunerna resonerar man som så, att man inte får de bästa möjliga sökandena på grund av offentlighetskravet.

Enligt Sulonen har frågan diskuterats mycket, men någon lagberedning eller ens någon seriös utredning i ärendet har inte gjorts.

– Det kan hända att man tar tag i saken mera seriöst i något skede och överväger om ansökningsprocessen borde ändras när det kommer till ledande tjänster.

Offentlig ansökan bör vara huvudsaklig rutt

Utöver de som sökt tjänsten kan även en person som gett sitt samtycke väljas till tjänsten som kommundirektör. I vissa kommuner har man utnyttjat denna möjlighet och gått in för att bygga upp en alternativ rekryteringsrutt.

Jakobstads ansökningsprocess 2015–2016 väckte uppmärksamhet, eftersom staden först sökte efter direktörskandidater genom ett konsultföretag och först senare ledigförklarade tjänsten. Direktörskandidaterna som konsultbolaget hittade intervjuades först inofficiellt. I början av ansökningsprocessen hade kandidaterna ännu inte gett något skriftligt samtycke och därför publicerades inte deras namn. Tjänsten fick endast en ansökan via den offentliga ansökningen.

– Något egentligt lagbrott har inte skett, men jag ser inte det här förfaringssättet som önskvärt. Hela grejen i Finland är att tillsättningen av tjänster ska vara offentlig, och offentlig ansökning bör därför vara den huvudsakliga rekryteringsrutten, säger Arto Sulonen.

Offentlighetsaspekten höjer tröskeln

Jugas kommundirektör Markus Hirvonen behandlade offentligheten vid tillsättningen av kommunala tjänster i sin pro gradu-avhandling vid Östra Finlands universitet år 2015. I den granskade han spänningen mellan offentlighetsprincipen och integritetsskyddet. Spänningen uppstår då man på andra ställen i lagstiftningen framhäver integritetsskyddet mycket starkt.

– Just nu är den fria rätten att få uppgifter starkare än lagstiftningens integritetsskydd. Det vore dock kanske bra att diskutera om det är möjligt att skapa ett mellanting för tillsättandet av ledande tjänster.

Enligt Hirvonen tas saken ofta upp till diskussion vid möten mellan kommundirektörer.

– Jag har en magkänsla av att offentlighetsaspekten i samband med tillsättningen av tjänster höjer tröskeln för att söka rejält.

Jorma Ylönen

Artikeln är en översättning av Kuntalehtis artikel.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här