Finansministeriet startar utredning om säkerheten vid kommunala möten

Kommunerna har idag ingen rätt att säkerhetskontrollera publiken vid ett fullmäktigemöte. Bilden är från Riihimäki fullmäktige.
Kommunerna har idag ingen rätt att säkerhetskontrollera publiken vid ett fullmäktigemöte. Bilden är från Riihimäki fullmäktige.
7.1.2019

Kommunförbundets initiativ om säkerhetskontroller i kommunens offentliga lokaler har fått ett positivt mottagande. Finansministeriet startar en utredning om var och när kontroller behövs för att trygga säkerheten under kommunala möten.  

Kommunförbundet vill ha en lagstiftning som möjliggör ”kommunala” kontroller. Lagstiftningsrådet Ilkka Turunen vid Finansministeriet säger att det behövs en preliminär utredning om när säkerhetskontroller är nödvändiga för säkerheten i kommunala lokaler. Efter det kan själva lagstiftningsarbetet komma i gång.

–  För att gå vidare måste vi utreda om säkerhetskontrollerna ska gälla enbart fullmäktige- och kommunstyrelsemöten eller om kommunerna har behov av att utföra kontroller också i andra offentliga lokaler och sammanhang, konstaterar han.

Att lagstifta om säkerhetskontroller vid fullmäktigemöten torde vara relativt oproblematiskt.  Liknande säkerhetslagstiftning finns om bland annat domstolarna, riksdagen och statsrådet.  När det däremot gäller säkerhetskontroller vid kommunala hälsovårdsmottagningar och liknande blir lagstiftningen mera invecklad.  

– Grundlagens skydd av individens frihet och integritet är stark. Att få vård är en subjektiv rätt – även våldsamma patienter har rätt till vård, konstaterar Turunen.

Möjligheten att införa säkerhetskontrollen vid hälsovårdsottagningar är en fråga som lagstiftningsrådet Turunen vill ha grundligt utredd. En genomgång av vilka övriga sektorer och lokaler i kommunerna som är i behov av säkerhetskontroller är också nödvändigt innan nästa steg i processen kan tas.

Kommunerna har ingen möjlighet att inom ramen för nuvarande lagstiftning kontrollera besökare vid en offentlig tillställning på förhand. Kommunen kan inte heller agera mot en hotfull person innan han eller hon redan börjat bete sig hotfullt.

Postiv respons från fältet

Kommunförbundets jurist Annaliisa Lehtinen är glad över att Kommunförbundets initiativ om säkerhetskontroller fått ett så bra mottagande.

– Responsen på vårt initiativ har överlag varit positiv från myndigheter och från fältet och det är givetvis bra, säger hon.

Bollen ligger nu hos Finansministeriet som lovar tillsätta en arbetsgrupp som får i uppdrag att göra en preliminär utredning av säkerhetsbehovet i kommunerna. 

–  Jag räknar med att arbetsgruppen blir klar med sitt arbete under våren, så att vi kan gå vidare med ärendet i höst med den nya kommunministern, säger Ilkka Turunen.

Både Inrikesministeriet och Finansministeriet har tagit ställning till Kommunförbundets initiativ. Inrikesministeriets polisavdelningen konstaterar att säkerhetskontroller skulle öka tryggheten i kommunala lokaler och därmed också trygga det  kommunala beslutsfattandet.

–  Statsrådet och riksdagen arbetar i säkerhetskontrollerade lokaler, men när en statsrådsmedlem eller riksdagsledamot deltar i beslutsfattandet i en kommun, är lokalerna inte möjliga att säkerhetskontrollera inom ramen för nuvarande lagstiftning, konstaterar polisavdelningen. 

Finansministeriet konstaterar att Kommunförbundets initiativ är välgrundat, men kräver tilläggsutredning. Finansministeriet föreslår att utredningen utvidgas till att även gälla sammkommuner och de kommande landskapen.

I Sverige har kommunerna haft rätt att utföra säkerhetskontroller sedan 2008.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här