En ny lag, hurra!

Hurra, en ny lag har fötts! Finland har fått sin fjärde allmänna kommunallag och den trädde i kraft i början av maj.

Allmänna kommunallagar har stiftats 1948, 1976, 1995 och 2015, alltså med ungefär 20 års mellanrum. Samhället hinner utvecklas och ändras rätt mycket på 20 år och jag finner det nästan otroligt att kommuner och städer faktiskt klarat sig med decennier gammal lagstiftning utan oöverkomliga hinder. Visserligen ändras ju lagarna kontinuerligt, men reglerna bygger ju ändå på en ”gammal” logik.

Ledstjärnor för den nya kommunallagen är modern direkt demokrati, ansvar för den kommunala verksamheten och tyngd i politiskt ledarskap. Dessutom är det klart att EU:s inverkan sätter sina spår, bland annat på hur kommunen kan fungera som part på marknaden och att moderna, elektroniska hjälpmedel för beslutsfattandet inkluderas.

Jag har varit imponerad av att maskineriet bakom förnyandet av lagstiftningen rätt fördomsfritt tog invånarnas rätt att delta, påverka och vara aktiva som utgångspunkt. Detta utgångsläge innebar inte bara att lagstiftningen ändras för att möjliggöra aktivt deltagande, utan, kanske ännu viktigare, var det ett bevis på att lagstiftarna ärligt tror på att det faktiskt finns småbarnsföräldrar som vill sitta i fullmäktige, pensionärer med tid och engagemang för äldreråd och tjänstemän som pusslar ihop alla lösa bitar.

Tanken är, förstås, att det verkliga politiska livet, det som levs utanför TV:s nyheter och tidningarnas förstasidor, skall få en chans att bli vardagligt. Att ökad rätt till påverkan och bättre möjligheter för var och en att delta efter egen förmåga skall tillse att politik på kommunalnivå inte bara är till för ”dom andra”, den lilla klicken eller dom som i alla fall allihop känner varandra sedan tidigare.

Jag hoppas innerligt att lagstiftningen når sina mål i detta avseende, för jag tror ärligt talat inte att vi har så många andra möjligheter. Samhället kommer, tror jag, oavsett lagar, normer eller styrning, att gå mer och mer mot en modern form av brukarsamhälle, där avgörande för hur vi som individer mår och hur samhället som stort lyckas blir hur samarbete utanför stadgade former stöds och får utvecklas. Därmed är det också allt viktigare att det lokala politiska livet representerar vardagen och kan fungera som ryggrad, möjliggörare och skyddsnät.

Finland har fått ny kommunallagstiftning med 20 års mellanrum. Det betyder att nästa allmänna kommunallag görs kring 2035. Känns som väldigt långt in i framtiden, eller hur? Det är litet underligt att 1995 inte alls är lika länge sedan.

IDA SULIN
Jurist, Kommunförbundets juridiska enhet