Teknokraterna lade beslag på toppjobben i välfärdsområdena

Politikerna gallrades bort i kampen om de välavlönade toppjobben. Expertis inom sjuk- och hälsovård vägde tyngre än politiska meriter.

Se bildtexten längre ned i artikeln.

Rekryteringen av direktörer till de nya välfärdsområdena har nu slutförts med ett enda undantag. Endast i välfärdsområdet i Mellersta Nyland pågår rekryteringsprocessen fortfarande.

– Det är en ganska teknokratisk grupp som blev valda till direktörer. Största delen av dem har en bakgrund som chefer i sjukvårdsdistrikten, säger Siv Sandberg, universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.

Vad menar du med termen teknokrat?

– Jag tänker på experter som har en gedigen sakkunskap och erfarenheter av ledarskap inom social- och hälsovården, men inte på personer som har gjort politisk karriär.

Ingen av de valda har tidigare jobbat inom räddningsväsendet. Socialsektorn och primärvården är likaså underrepresenterade bland de nya välfärdsområdesdirektörerna.

En handfull generalister rönte en viss framgång. Till exempel välfärdsområdesdirektören Marko Korhonen i Norra Savolax har en bakgrund som regionens landskapsdirektör och Olli Naukkarinen som ska leda välfärdsområdet i Egentliga Tavastland jobbade tidigare som kommundirektör i Träskända.

Läs också: ”Det är ganska vilda lönenivåer” – höga direktörslöner i välfärdsområdena väcker kritik

– Visst finns det direktörer som har välkända politiska sympatier. Till exempel kanslichef Kirsi Varhila på Social- och hälsovårdsministeriet som ska leda välfärdsområdet i Satakunta är knuten till SDP och Petri Virolainen i Päijänne-Tavastland förknippas med Samlingspartiet.

Politiker fick nobben

De renodlade politiker som aspirerade på jobben hade däremot ingen framgång. Till exempel riksdagsledamot Markus Lohi (C) blev tvåa i kampen om jobbet som välfärdsområdesdirektör i Lappland där Jari Jokela drog det längsta strået.

– Den teknokratiska slagsidan uppvägs av att vi nu har fler hel- och deltidsarvoderade politiker i välfärdsområdesstyrelserna i stil med det upplägg som redan tillämpas i Sverige i många politiska sammanhang.

En annan grupp av höjdare som fick se sig akterseglade var högt uppsatta tjänstemän vid Institutet för hälsa och välfärd och Social- och hälsovårdsministeriet. Till exempel generaldirektör Markku Tervahauta vid THL och avdelningschef Kari Hakari på ministeriet fick nobben.

– Det är svårt att säga varför vissa topptjänstemän inte klarade sig i konkurrensen. Det är ju de politiska grupperingarna som kommer överens om vem som ska väljas och listan på meriterade sökande var väldigt lång.

Topplönerna förbryllar

Den skyhöga lönesättningen som debatterades i våras har nu fallit i glömska, trots att vissa direktörslöner till och med överträffar statsminister Sanna Marins (SDP) lönenivå.

Enligt Sandberg kan det bli nya debatter om topplönerna när välfärdsområdena kommer i gång med nästa rekryteringsrond och väljer sina sektorchefer.

– Debatten om lönerna i våras berodde säkert på att så många välavlönade direktörer valdes på en gång. Debatten väckte onekligen ont blod bland många kommunalt anställda chefer som är vana vid betydligt blygsammare lönenivåer, säger Sandberg.

Jakten på kunniga mellan- och sektorchefer pågår redan för fullt.

– Jag har förstått att vissa välfärdsområden fiskar efter kandidater inom stadsförvaltningen på olika håll i landet. Den här typen av headhunting kan trissa upp lönerna ytterligare.

Svensksinnade portvakter

Relativt få svenskkunniga direktörer lyckades ta sig genom nålsögat denna gång.

Åbo stads förvaltningsdirektör Max Lönnqvist knep posten som välfärdsområdesdirektör i Östra Nyland och Esbo stads omsorgsdirektör Sanna Svahn fick jobbet som välfärdsområdesdirektör i västra Nyland. Tvåspråkiga Marina Kinnunen vid Vasa sjukvårdsdistrikt blev vald till välfärdsområdesdirektör i Österbotten.

I Egentliga Finland prutade välfärdsfullmäktige på språkkraven för att Tarmo Martikainen skulle kvalificera för jobbet som välfärdsområdets högsta chef. Frågan väckte ett ramaskri inom SFP.

– Den svenska kundbetjäningens nivå beror på hur resten av bemanningen ser ut. Vi vet inte så mycket om helhetsperspektivet ännu. Å andra sidan har det en stor betydelse hur de högsta cheferna ser på tvåspråkigheten. De är portvakter i frågan.

Läs också: Mellersta Nylands välfärdsområde valde Mikko Komulainen