Språkambassadör: ”Det är väldigt sällan jag stöter på negativa attityder mot svenskan”
– Bästa sättet att motivera unga är att diskutera hur svenskan kan bli en viktig del i deras liv, säger skådespelaren Sara-Maria Pirhonen. Bild: Mikael Sjövall.
Upp till 45 procent av alla finskspråkiga skolelever och studerande som har kommit i kontakt med projektet Språkambassadörerna uppger att de är motiverade att lära sig svenska. Det visar den respons som Språkambassadörerna har samlat in efter sina skolbesök, och som tankesmedjan Magma analyserat.
– Siffrorna baserar sig på över 7000 svar Det handlar alltså om ett stort sampel, även om det inte är en vetenskapligt utförd enkät, säger Lia Markelin, samhällsanalytiker på Magma.
Markelin är i färd med att göra en utvärdering av Språkambassadörernas verksamhet på uppdrag av Svenska kulturfonden, som tidigare var huvudfinansiär av projektet. De kompletta resultaten av utvärderingen presenteras den 4 december.
Skolbesök i centrum
– Det är svårt att säga något om de kausala sambanden mellan responsen och språkambassadörernas skolbesök. Svaren ger ändå en fingervisning om de ungas inställning till svenskan, säger Markelin.
Syftet med projektet Språkambassadörerna är att främja nationalspråkens ställning. Det här gör man bland annat genom att besöka finskspråkiga läroinrättningar och berätta om nyttan med att kunna svenska.
Sedan 2020 har Språkambassadörerna också besökt svenska skolor och berättat om vikten av att lära sig finska. Projektets flaggskepp är att lyfta fram personer som berättar om sina personliga erfarenheter och sitt förhållande till svenskan eller finskan.
– I år har vi redan hunnit med 652 besök till skolor och läroinrättningar på olika håll i landet. Vi kommer därmed att uppnå vår målsättning på att besöka 750 läroinrättningar i år, säger Jaan Siitonen, verksamhetsledare för Språkambassadörerna.
Konsten att motivera
Sara-Maria Pirhonen jobbar till vardags som skådespelare. Sedan i fjol har hon också ställt upp som språkambassadör och gjort ett 30-tal besök till skolor.
– Jag brukar betona att det inte är en lineär process att lära sig ett annat språk. Det går i vågor och kräver mycket arbete, säger Pirhonen.
För Pirhonen var det studierna vid Dans- och cirkushögskolan i Stockholm som gav henne en knuff framåt.
– Det bästa sättet att motivera unga är att diskutera hur svenskan kan bli en viktig del i deras liv. Då jag berättar hur svenskan har berikat mitt studieliv ser jag alltid hur gnistan tänds i ögonen på en del av dem som lyssnar.
Hur hanterar du negativa attityder mot svenskan i samband med dina skolbesök?
– Det är väldigt sällan jag stöter på negativa attityder mot svenskan i egenskap av språkambassadör. Jag talar ju ganska utlämnande om mina personliga erfarenheter och går inte in på språkpolitik. Det brukar väcka respekt.
Sara-Maria Pirhonen får medhåll av kollegan Juha Voutilainen som har gjort en lång rad skolbesök i Savolax.
– Jag brukar framhäva att jag är född och uppvuxen i Savolax. På det sättet kan jag signalera att jag är en av dem. Det ger trovärdighet. Jag har aldrig upplevt negativa påhopp. Förstås finns det alltid de som väljer att inte lyssna, men det är en annan femma, säger Voutilainen.
Högre utbildning ger positiv attityd
Den respons som Språkambassadörerna har samlat in visar att attityderna mot svenskan är positivare ju mer utbildning de unga har i bagaget. Hela 68 procent av dem som pluggar vid universitet uppger att de är motiverade att lära sig svenska. Motsvarande siffra för dem som läser sista året i gymnasiet är 57 procent. I andra stadiets yrkesutbildning är det däremot endast 34 procent som säger sig vilja plugga svenska.
– Vi ser inga större skillnader i attityderna då vi jämför resultaten i enspråkigt finska kommuner och tvåspråkiga kommuner, säger Jan Siitonen.
Språkambassadörerna har hittills besökt upp till 2368 skolor och nått över 55 000 unga sedan projektet startade 2018. Nästan hälften eller 48 procent av besöken har riktat sig till gymnasier och 30 procent till grundskolor. Över en tredjedel av alla besök har gjorts i Nyland och Egentliga Finland.
– Det är mycket möjligt att de som är engagerade och positivt inställda till svenskan är överrepresenterade i svaren. Det finns alltid mörkertal i statistiken som vi måste beakta, säger Lia Markelin.
En närmare granskning av de svenskspråkiga ungas svar bjuder på överraskande siffror. Nästan hälften, eller 47 procent, uppger att de talar lite eller ingen finska på fritiden.
– Hela 29 procent av de svenskspråkiga som har fyllt i responsformuläret upplever att deras kunskaper i finska är otillräckliga samtidigt som 81 procent av dem anser sig behöva finska i vardagen, säger Markelin.
Svenska dagen
Det finns ungefär 300 000 personer som har svenska som modersmål i Finland. Vi firar idag den 6.11 Svenska dagen, en festdag som uppmärksammar finlandssvenskarnas rätt att använda sitt modersmål i Finland.
Den firades för första gången år 1908, och sedan dess har den varit en festdag för tvåspråkigheten i vårt fosterland. Den 6 november valdes som datum för firandet av Svenska dagen, eftersom det var den dagen svenska kungen Gustav Adolf II dog i strid år 1632.
Svenska dagen kunde kallas finlandssvenskarnas nationaldag och den firas på flera orter i hela Finland.
