Rapport: Fler är nöjda med arbetet men känner också av en ökad osäkerhet
– Unga arbetstagares psykiska arbetsförmåga har redan länge varit en källa till oro. Utvecklingen började före coronapandemin och syns också i unga arbetstagares frånvaro på grund av sjukdom: Under de senaste tio åren har långa frånvaroperioder på grund av ångestsyndrom bland personer under 30 år ökat mer än femfaldigt i den offentliga sektorn, säger forskningsdirektör Laura Pekkarinen. Bild: Keva
Arbetshälsan har på många sätt utvecklats positivt i den offentliga sektorn. Fler anställda än tidigare upplever dock osäkerhet kring kontinuiteten i sitt arbete, enligt ny forskning.
Kevas undersökning om arbetshälsan i den offentliga sektorn visar att fler arbetstagare än tidigare känner entusiasm och glädje i sitt arbete. Liksom tidigare år anser majoriteten (över 90 procent) av arbetstagarna i den offentliga sektorn att deras arbete är viktigt och relevant. Fler än tidigare är också villiga att rekommendera sin arbetsplats. Personalens kompetens är en av styrkorna i den offentliga sektorn och nästan 90 procent av arbetstagarna upplever att deras kompetens motsvarar kraven i arbetet väl, enligt Kevas pressmeddelande.
Trots den positiva utvecklingen upplever fler arbetstagare i kommunsektorn, välfärdsområdena och staten osäkerhet kring kontinuiteten i arbetet. I detta avseende har erfarenheterna försämrats i synnerhet i välfärdsområdena och bland statsanställda, med undantag för försvaret och gränsbevakningen.
Keva är Finlands största pensionsförsäkrare som sköter pensionsärendena för kommunsektorn, välfärdsområdena, staten, kyrkan, FPA:s personal och Finlands Bank. En annan lagstadgad uppgift är att minska risken för arbetsoförmåga. Källa: Keva
– År 2024 pågick eller planerades administrativa reformer och omfattande samarbetsförhandlingar om ekonomisk anpassning och organisatoriska förändringar i den offentliga sektorn. Förutom administrativa reformer påverkar också den skärpta offentliga ekonomin personalens upplevelser i denna undersökning, säger forskningsdirektör Laura Pekkarinen.
Trots den positiva utvecklingen av arbetshälsan har det inte skett någon större förändring i arbetstagarnas upplevelse av den psykiska arbetsförmågan jämfört med 2022, då upplevelsen i viss mån försämrades jämfört med tidigare år. Drygt tre av fyra arbetstagare i den offentliga sektorn anser att deras psykiska arbetsförmåga är bra eller utmärkt, medan var tionde inte upplever det så.
Upplevelsen har försvagats bland annat inom kommunernas tekniska yrkesområde, inom administrativt arbete och kontorsarbete i välfärdsområdena, i statens näringsverksamhet och begravningsplats- och kyrkobetjäningsarbete. Däremot bedömde fler arbetstagare (79 procent) än tidigare bland hälso- och sjukvårdspersonalen i välfärdsområdena sin psykiska arbetsförmåga som bra eller utmärkt.
Av de svarspersoner i välfärdsområdena som arbetade i chefsuppgifter eller med arbetsledning upplevde 72 procent nu att deras psykiska arbetsförmåga är god eller utmärkt, jämfört med 87 procent 2022. I andra sektorer bedömde minst 80 procent av cheferna sin psykiska arbetsförmåga som god eller utmärkt.
– Uppmärksamhet måste ägnas åt den psykiska arbetsförmågan. Till exempel efter välfärdsområdesreformen har arbetstagarna i administrations- och kontorsarbete och cheferna haft det tufft, säger forskningsdirektör Laura Pekkarinen.
