Oviss framtid för språktilläggen i välfärdsområdena

I fjol fick drygt 11 procent av personalen vid HUS språktillägg eller språkbrukstillägg. Användningen av tilläggen varierar i kommunerna, och deras effekt är outredd. (Foto: HUS /Niklas Gerkman)
I fjol fick drygt 11 procent av personalen vid HUS språktillägg eller språkbrukstillägg. Användningen av tilläggen varierar i kommunerna, och deras effekt är outredd. (Foto: HUS /Niklas Gerkman)
23.5.2022

Det saknas fortfarande enhetliga spelregler för de språktillägg som beviljas i den kommunala sektorn. Det visar en rundringning som Kommuntorget har gjort.

Kommunarbetsgivarnas kollektivavtal slår fast att arbetsgivaren kan betala språktillägg eller språkbrukstillägg till anställda som utöver sitt modersmål behärskar det andra inhemska språket, samiska eller teckenspråk. 

Nivån på språktilläggen och den effekt som de har borde utredas. – Christina Gestrin

– Det är upp till varje enskild kommun att avgöra om man betalar språktillägget eller inte. Det handlar oftast om några tiors tillägg till månadslönen, säger folktingssekreterare Christina Gestrin på Folktinget.

Förbättrar språktilläggen kommunernas service på svenska?

–  Jag anser att språktilläggen är viktiga, men de borde vara på nivå som visar att arbetsgivaren värdesätter språkkunskaper. Nivån på språktilläggen och den effekt som de har borde utredas, säger Gestrin.

Gestrin får medhåll av enhetschef Corinna Tammenmaa på Justitieministeriet.

– Vi borde utreda om språktilläggen är ett effektivt sätt att främja service på svenska, säger hon.

Vem som ska utreda frågan är däremot oklart.

– Vi har inte diskuterat behovet av att utreda effekten av språktilläggen eller de riktlinjer som tillämpas i dag, säger Tammenmaa.

Två tior i lönepåslag

Helsingfors universitetssjukhus HUS ska utreda språktilläggen i höst, men det är ovisst om anvisningarna ska uppdateras.

– HUS beviljar 20 eller 40 euro som månatligt språktillägg beroende på hur starka kunskaper man har i det andra inhemska språket och om man använder sig av språket dagligen i jobbet, säger utvecklingschef Nina Colliander-Nyman vid HUS.

Enligt Colliander-Nyman är det upp till respektive enhetschef att avgöra om villkoren för språkbrukstillägget uppfylls eller inte.

– Processen att ansöka om språktillägget kunde förenklas. Det borde vara lättare att få språktillägget än vad det är nu, säger Colliander-Nyman.

I fjol fick 11,2 procent av personalen vid HUS antingen språktillägg eller språkbrukstillägg. 

Språktilläggen borde visa att arbetsgivaren värdesätter språkkunskaper, säger Christina Gestrin.

70 euros tillägg i Åbo 

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har de senaste åren satsat kraftigt på svenskan. Språktilläggen ingår i den given. Hela 844 personer får i dag ett 70 euros språktillägg per månad vid Åbo universitetscentralsjukhus.

– Vi beviljar språktillägg med låg tröskel där förmannen testar om de anställda kan uttrycka sig på svenska, säger förvaltningsöverskötare Wiveka Kauppila på ÅUCS.

Har språktillägget någon effekt?

– Visst har det effekt. Det ställer krav på att du ska använda dig av språket. Den övriga personalen vet vem som får språktillägget och hänvisar till dem då någon ber om betjäning på svenska, säger Kauppila.

SFP-politikern Kjell Wennström anser att språktilläggen borde ses över så att faktiska språkkunskaper skulle belönas bättre än i dag.

– Jag har förordat en lösning där vi graderar tillägget i enlighet med språkkunskaperna så att de som verkligen kan betjäna på svenska får ett kännbart lönepåslag, säger Wennström.

Fokus på andra saker

I affärslivet finns det kommersiella aktörer som betalar upp till 7 procents lönepåslag till anställda som behärskar svenska. 

– Ett företag anser säkert att den svenska kundbetjäningen har ett ekonomiskt mervärde. I den offentliga förvaltningen är det fokus på andra saker, säger Tammenmaa.

Hur det ska gå med språktilläggen i de nya välfärdsområdena är tills vidare oklart.

– Det blir i praktiken nationalspråksnämnderna i de tvåspråkiga välfärdsområdena som får ta ställning till språktilläggen och de riktlinjer som ska tillämpas, säger Tammenmaa.

Enligt henne kan Justitieministeriet inte detaljstyra frågan eftersom det skulle inskränka på nationalspråksnämndernas mandat.

– Språktilläggen berör också arbetsmarknadsparterna eftersom det är en lönefråga och det är inte mitt bord, säger Tammenmaa.

I fjol fick drygt 11 procent av personalen vid HUS språktillägg eller språkbrukstillägg. Användningen av tilläggen varierar i kommunerna, och deras effekt är outredd.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här