Kommundirektör Terhi Lindholm vill värna om Pyttis tvåspråkiga status

Terhi Lindholm är kommundirektör i Pyttis. Tvåspråkigheten utgör en viktig del av kommunens identitet, säger hon. Foto: Niklas Meltio

Pyttis kommundirektör Terhi Lindholm vill jobba för att Pyttis bevarar sin status som tvåspråkig kommun ifall lagens minimikrav på tvåspråkighet inte uppfylls.

Enligt språklagen och statsrådets förordning om kommunernas språkliga status blir en tvåspråkig kommun enspråkig ifall minoritetens andel av befolkningen sjunker under 6 procent eller 3 000 personer. Andelen svenskspråkiga i Pyttis är för närvarande 6,8 procent, vilket är cirka 344 personer, uppger Pyttis kommun.

– Jag vill värna om Pyttis kommuns tvåspråkiga status oavsett den demografiska utvecklingen. Det verkar finnas politisk konsensus för fortsatt tvåspråkighet, säger Terhi Lindholm.

Enligt Lindholm råder det språkfred i Pyttis för närvarande.

– Jag har inte bevittnat språkpolitiska påhopp i vare sig kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen under de två år som jag har jobbat som kommundirektör i Pyttis. Tvåspråkigheten utgör en viktig del av kommunens identitet, säger hon.

Lindholms lägesbeskrivning bekräftas av Kim Rosqvist (SFP), fullmäktigeledamot i Pyttis.

– Samarbetet med de övriga partierna fungerar bra. Alla partier i fullmäktige anser att tvåspråkigheten i kommunen är en rikedom. Jag förhåller mig optimistiskt till Pyttis tvåspråkiga framtid, säger Rosqvist.

Dyster prognos för befolkningsutvecklingen

Den befolkningsprognos som publicerades av tankesmedjan Magma och Svenska Finlands Folkting 2020 visade att den svenska befolkningen i Pyttis väntas minska med 16 procent före år 2040.

– Befolkningsutvecklingen är ganska stabil i Pyttis just nu. Det som påverkar kommunens språkförhållanden är det faktum att största delen av de inflyttade som bosätter sig i Pyttis är finskspråkiga från Kotka, Fredrikshamn och huvudstadsregionen, säger Lindholm.

Rune Drockila är ordförande för SFP:s lokalavdelning i Pyttis. Han ser i tillägg två andra orsaker till att den svenska minoriteten i Pyttis krymper.

– Vi har en ålderstigen svensk befolkning. En del tvåspråkiga familjer har därtill valt att registrera sina barn som finskspråkiga. Det här påverkar också befolkningsstatistiken, säger Drockila.

Trots dessa hotbilder är den svenska minoritetens återväxt tryggad, åtminstone till vissa delar.

– Den svenska skolan i Pyttis har en stadig tillströmning av elever. Det ser helt bra ut på den fronten, säger Rosqvist.

Statsrådet fastställer kommunernas språkliga status för tio år åt gången utgående från den officiella befolkningsstatistiken. Den senaste inventeringen av kommunernas språkliga status gjordes i fjol. Det här innebär att en eventuell revidering av Pyttis kommuns språkliga status blir aktuell nästa gång 2033.

Lojo kan tjäna som föredöme

Om nio år kan det bli aktuellt att snegla västerut i riktning mot Lojoåsen. Lojo stad uppfyllde inte lagens minimikrav för att klassas som en tvåspråkig kommun, men Lojo beviljades trots det status som tvåspråkig kommun efter stadsfullmäktiges ansökan.

– Lojoborna betraktar sin kommun som tvåspråkig. Det finns stark politisk enighet för att bevara kommunens tvåspråkiga status. Genom att stärka Lojos svenskspråkiga service kan vi locka svenskspråkiga inflyttare till kommunen, säger Juha-Pekka Lehmus, bildningsdirektör vid Lojo stad.

Lojos tvåspråkiga status är i kraft under tidsperioden 2023–2032.

– Lojos modell kunde fungera också hos oss i Pyttis, men det kommunfullmäktige som väljs 2029 får ta ställning till det hela, säger Terhi Lindholm.

Ingen vill revidera språklagen

Johanna Lindholm, specialsakkunnig på Kommunförbundet känner inte till några planer på att revidera den nuvarande språklagens bestämmelser om hur man definierar en tvåspråkig kommun.

– Jag har inte noterat att det skulle finnas något politiskt parti som vill vara pådrivande i en uppdatering av den nuvarande språklagen, säger Lindholm.

Enligt experter som Kommuntorget har talat med vore en eventuell revidering av språklagen förknippad med risker eftersom det kan finnas krafter i riksdagen som vill försvaga svenska språkets ställning. – En uppdatering av språklagen skulle kunna gå i två riktningar, vilket dämpar ivern att revidera bestämmelserna i språklagen, säger en sakkunnig som vill förbli anonym.

Läs också, Kuntalehti 15.5.2024: Huominen huolettaa, mutta fiksu ennakointi sekä usko tulevaan auttaa eteläsuomalaisissa kunnissa

Ämnen