Kommunförbundet ryter till om inkomstregistret
Inkomstregistret och skattekortsreformen skapar osäkerhet på kommunsektorn. Systemändringarna har påverkat kommunernas skatteutfall oväntat kraftigt, vilket försvårar budgeteringen avsevärt, påpekar Kommunförbundets styrelse i ett uttalande från torsdagens möte.
– Skattemyndigheterna måste snabbt skapa sig en heltäckande situationsbild av konsekvenserna, vidta korrigerande åtgärder samt minimera skadorna av tvära kast, kräver Kommunförbundet.
Regeringens löfte om att det inte längre görs något statsandelsavdrag för de nedskurna semesterpenningarna får stöd av Kommunförbundets styrelse. Regeringens löfte om att att staten kompenserar kommunerna för skatteinkomster de förlorar på grund av statens beslut, återinför indexjusteringarna, genomför justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna samt anslår statsandelsfinansiering till fullt belopp för nya uppgifter får också stöd. Dessa riktlinjer innebär att statsandelen för kommunal basservice kommar att öka med cirka 1,1 miljarder euro nästa år.
– Ökningen i statsandelarna lättar på kostnadstrycket och bortfallet i skatteunderlaget efter svaga år i den kommunala ekonomin. I budgetförhandlingarna kan man inte göra avkall på beslutet att återställa statsandelen till sin tidigare nivå, betonar Kommunförbundets styrelse i sitt ställningstagande.
Att återställa statsandelarna till en normal nivå räcker dock inte för att täcka utgifterna eftersom kommunernas skyldigheter enligt regeringsprogrammet ökar avsevärt. Regeringen har förbundit sig att kompensera kostnaderna för de nya skyldigheterna fullt ut, men bedömningarna av de nya och utvidgade uppgifternas kostnadseffekt är än så länge orealistiskt låga, anser Kommunförbundet.
Kommunförbundet bedömer till exempel att minimidimensioneringen för omsorgspersonalen, en skärpt vårdgaranti och den förlängda läroplikten kommer att kosta minst 250 miljoner euro mer än regeringen beräknat.
Det är i synnerhet utvecklingen av ICT-systemen i kommunerna som kräver tillräcklig statlig finansiering för att främja den integration av hälsovårdstjänster och förbättring av servicens verkan som kommunerna gjort frivilligt hittills.
Nytt ekosystem för lokala tjänster
Kommunförbundets styrelse betonar i sitt ställningstagande att en höjning av sysselsättningsgraden kräver att kommunernas resurser och kunnande tas till vara. Kommunerna behöver utvidgade befogenheter och samlade resurser för att förbättra servicen särskilt till de mest svårsysselsatta och för att samordna service.
Utvidgade befogenheter på kommunnivå kunde ge möjlighet till ett nytt ekosystem för lokala tjänster, där man genom att förena kompetens-, närings-, idrotts-, motions-, kultur-, integrations- samt social- och hälsovårdstjänster kunde tillgodose behoven hos de arbetssökande på ett mer övergripande sätt. Beslut som möjliggör detta bör fattas redan i budgetbehandlingen.
Kommunförbundets styrelse påminner om att en gynnsam sysselsättningsutveckling inte garanterar en stark offentlig ekonomi. Förra året föll den kommunala ekonomins bokslutsuppgifter till den näst lägsta nivån någonsin när boksluten i två tredjedelar av kommunerna visade underskott.
Det som är särskilt oroväckande är att prognoserna inte ser ut att ljusna de närmaste åren. För att uppnå regeringens balanseringsmål kommer det att behövas nya produktivitets- och anpassningsåtgärder.
Kommunförbundets styrelse betonar att åtgärderna måste beredas i nära samarbete med kommunsektorn.
