Nytt årtionde i Finlands 310 kommuner

9.1.2020
Torgbloggen Marianne Pekola-Sjöblom

Årsskiftet har inneburit att både myndigheter och media visat intresse för de förändringar som det nya året fört med sig. Ännu för tio år sedan fylldes tidningsspalterna med nyheter om kommunsammanslagningar. Det genomfördes nästan rekordmånga sådana då.

Det nya decenniet inleds utan stora kommunnyheter, allra minst om kommunsammanslagningar. Men visst är det en nyhet att endast en kommunsammanslagning trädde i kraft i år när Nurmes anslöts till Valtimo i början av året, och att antalet kommuner således har minskat med en enda. Det nya decenniets Finland består med andra ord av 310 olika kommuner – 310 kommuner som utvecklas i olika riktning.

Den intensivaste kommunsammanslagningsdiskussionen i fjol fördes förmodligen på Åland, där de nuvarande 16 kommunerna genom sammanslagningar ska bilda ett Åland med bara fyra kommuner. Det nya året med den nya landskapsregeringen torde skapa klarhet i situationen på ett eller annat sätt.

Kommunsammanslagningar i Norge

De reformer som genomförts eller bereds i de övriga nordiska länderna utgör intressanta jämförelseobjekt. Norge är särskilt intressant, eftersom där pågår en kommun- och en landskapsreform – samtidigt. Det nya året i Norge innebär att antalet kommuner har minskat med 66 när 43 kommunsammanslagningar trätt i kraft. Den första januari blev 422 norska kommuner 356.

Således inledde Norge det nya året i en i stort sett likadan situation som Finland 1.1.2009 när 32 sammanslagningar minskade antalet kommuner med 67. Trots de strategiska utgångspunkterna innebär kommunsammanslagningar nya utmaningar för kommunledningen, vilket är att vänta också i Norge.

Flera undersökningar och utredningar, också de forskningsprojekt som Kommunförbundet koordinerat, visar att kommunsammanslagningar erbjuder utvecklingspotential. Det sätt på vilket de genomförda förändringarna leds avgör dock hur väl utvecklingspotentialen kan tas till vara. Undersökning på undersökning betonar att den avgörande faktorn för effektiv service inte är kommunens storlek, utan hur verksamheten och servicen tillhandahålls och organiseras.

Sammanslagningar kan utvärderas över 3 dagar, 3 månader, 3 år och 3 fullmäktigeperioder.

Enligt undersökningarna medför sammanslagningar sällan snabbvinster och det behövs ett långt tidsperspektiv för att se nyttan av dem. Kommunsammanslagningsexperten Arto Koski, som gått i pension från Kommunförbundet, sade i tiderna att sammanslagningar kan utvärderas över 3 dagar, 3 månader, 3 år och 3 fullmäktigeperioder. Sålunda skulle det inte vara aktuellt att mäta de långsiktiga effekterna av kommunsammanslagningarna år 2009 förrän efter kommunalvalet 2021.

Det är sannolikt att man kommer att bereda och genomföra kommunsammanslagningar också under kommande decennium, men det vore viktigt att diskussionen om utvecklingen av kommunernas verksamhet fördes utgående från servicen och kommuninvånarna, inte strukturerna. Detta gäller också social- och hälsovårdsreformen, som fortfarande är i beredningsskedet.

Hur som helst erbjuder det nya decenniet mycket intressant och viktigt att granska för den som är intresserad av kommunsektorn, såväl bedömning av tidigare utveckling och kartläggning av nuläget som prognostisering av framtida utveckling.