Från innovationer till livskraft
Hösten i Bryssel har varit bråd med både Brexit-förhandlingar, förhandlingar om de nya kommissionärerna och om EU:s fleråriga budgetram 2021–2027. Hur budgetramen utformas är av största vikt också för våra kommuner bland annat med tanke på de utgiftsprogram som ingår i budgetramen, till exempel Horisont Europa.
Under rådets förhandlingar i oktober verkade EU-länderna snarare vara inställda på att sänka de totala budgetmedlen än att höja dem som parlamentet kräver, och det rådde också oenighet om allokeringarna. Situationen krånglas till av att Storbritanniens eventuella utträde ur unionen kommer att ha ekonomiska konsekvenser för de övriga medlemsländerna.
Också den digitala sektorn skulle påverkas av en långsammare ekonomisk tillväxt.
Samtidigt ser också de allmänna ekonomiska utsikterna allt osäkrare ut. Det har fått EU och andra aktörer i Bryssel att väcka debatt om Europas konkurrenskraft, konkurrensen om kunnig arbetskraft och om innovationer. Alla viktiga komponenter för ett livskraftigt Europa på en global marknad.
Också den digitala sektorn skulle påverkas av en långsammare ekonomisk tillväxt, och det är särskilt inom denna sektor som innovationer behövs.
Samhällets digitalisering under en period av långsam ekonomisk tillväxt var därför ett högaktuellt tema på ett av kommissionens rundabordssamtal i oktober.
Att den ekonomiska tillväxten är långsammare än väntat och eventuellt inte kommer att nå den prognostiserade nivån kan enlig paneldebatten delvis förklaras av att den tekniska utvecklingen har varit långsammare än väntat – till exempel har vi inte löst frågan om energiförbrukning.
Enligt olika mått har digitaliseringen inte heller varit det mirakelmedel för produktiviteten som EU hade förväntat sig – eller så har vi inte vetat hur vi ska mäta de uppnådda fördelarna.
Under paneldebatten efterlystes det ett tydligt politiskt ledarskap på EU-nivå, med målet att få små och medelstora företag och plattformar att skala upp verksamheten utan hinder av lagstiftningen. Svaret på frågan om smartare lagstiftning också innebär mindre lagstiftning berodde på vilken paneldeltagare som svarade.
Oberoende var alla överens om att det av största vikt att få den interna marknaden i skick så att man kan minska hindren för en fungerande inre marknad – också den digitala.
Enligt paneldeltagarna bedömer OECD att EU i fråga om kapitalinvesteringar i uppstartsföretag ligger efter USA och Kina. Som lösning på detta föreslås bland annat olika lagstiftningsåtgärder och försök som stimulerar verksamheten genom att minska uppstartsföretagens risker i inledningsskedet och uppmuntrar till
investeringar i grundforskning och immateriella tillgångar.
Den brännande frågan är förstås hur dessa innovationer kan omsättas till fungerande affärsverksamhet.
I paneldebatten deltog representanter både för den akademiska världen, små och medelstora företag, kommissionen och medlemsländerna, men tyvärr lyste den regionala och kommunala nivån med sin frånvaro trots att lokalnivån borde ses som en av de viktigaste instanserna för implementeringen av åtgärder för digitaliseringen.
Kommunerna OCH regionala aktörer kan hjälpa till genom att erbjuda intressanta samarbeten som bidrar till den egna kommunens livskraft. Exempel på innovationssamarbete mellan den akademiska världen och den offentliga och privata sektorn finns det redan gott om, men den brännande frågan är förstås hur dessa innovationer kan omsättas till fungerande affärsverksamhet.
Det är en lång väg från innovationer till affärsverksamhet, och det här är något vi i Europa bör bli bättre på om vi vill klara oss i en global ekonomi.
