Terhi Päivärinta: Regeringens stöd till undervisning tillräckligt stort, men riskerar bli för styrt

Botby skola medan distansundervisning gällde. Foto: Karl Vilhjálmsson
Botby skola medan distansundervisning gällde. Foto: Karl Vilhjálmsson
3.6.2020

Kommunerna borde själva få avgöra hur pengarna i tilläggsbudgeten används, säger Kommunförbundets direktör för undervisning och kultur.

I regeringens fjärde tilläggsbudget ingår ungefär 320 miljoner euro för barns och ungas välbefinnande. Miljonerna faller under Undervisnings- och kulturministeriets, Social- och hälsovårdsministeriets och Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden.

Småbarnspedagogiken stöds med 14 miljoner, grundskolan med 70 miljoner, gymnasierna med 17 miljoner och yrkesskolorna med 30 miljoner euro.

Terhi Päivärinta, direktör för undervisning och kultur vid Kommunförbundet, säger att stödets storlek är bra, men oroar sig för att pengarna kommer i form av understöd – som måste sökas – och inte som en del av kommunernas grundfinansiering.

— Eftersom det handlar om understöd som måste sökas blir deras användning begränsad. Vi vet inte ännu hur ansökningsförfarandet ser ut, men bäst vore om kommunerna kunde använda pengarna enligt behov. Förhoppningsvis kommer kommunerna inte avkrävas på ingående motiveringar för stöden. Vi vet att pengarna finns till för att hjälpa skolbarn i den situation som coronakrisen orsakat. Alla kommuner är i samma situation.

Terhi Päivärinta.

Men intrycket man får, är att olika skolor i olika kommuner varit olika väl förberedda på distansundervisningen?

— Det handlar om förberedelserna. Hur distansundervisningen förverkligats är en annan sak. Det har funnits variation i förutsättningar och kapacitet, men i själva undervisningen tror jag att kommunerna befunnit sig i samma situation.

Öronmärkta pengar rimmar inte med självstyre

I Statsrådets pressmeddelande heter det att de luckor i inlärningen som perioden av distansundervisning inom den grundläggande utbildningen har orsakat åtgärdas med ett anslag på 70 miljoner euro. Päivärinta säger att ingen har i dagsläget en bild av hur stora dessa luckor är.

Eventuellt kan bilden klarna utgående under hösten, men samtidigt är distansundervisningens utfall en väldigt individuell fråga, säger Päivärinta.

— En del elever har klarat det bra, andra mindre bra.

Kommunförbundet, som beskrivit det 1,4 miljarder stora stödpaketet till kommunerna som välkommet men knappast tillräckligt, förutsätter att regeringen återkommer till ytterligare åtgärder under höstens budgetria. På samma sätt vill Päivärinta att stödet till skolorna omvärderas, så att pengarna inte är öronmärkta utan kan styras dit var kommunerna bedömer att de behövs bäst.

— Under valkampanjen hette det att basfinansieringen skulle utökas, att man skulle komma bort från projektfinansieringen. Det har inte skett. Det verkar som att man inte litar på kommunerna. Öronmärkta pengar är inte bra om man tänker på kommunernas självstyre.

Kommunförbundet vill att reformen av läropliktsåldern skjuts fram. Regeringen håller fast vid nuvarande tidtabell. Finns det en risk att reformarbetet stjäl fokus från sådan grundverksamhet som kommunerna borde ge tid?

— Klart att kommunerna har mycket att göra, och att verkställandet av reformen kräver uppmärksamhet och resurser. Vi har sagt vad vi tycker om reformen. Det finns goda saker med den, men hoppas att förverkligandet av den skjuts fram. Det blir ett politiskt övervägande i höst, och det kan vara att reformen senareläggs. Jag vet inte om det blir så, men hoppas på det.