Kommunförbundet vill att höjningen av läropliktsåldern skjuts upp med anledning av cononaläget. Kommunförbundet kräver att kommunerna får full kompensation för de kostnader som höjningen av läropliktsåldern medför.

Om regeringen inte reserverar tillräcklig finansiering för reformen, ska den inte genomföras, säger Kommunförbundet.

Finlands Kommunförbunds styrelse behandlade vid sitt möte på torsdagen förbundets utlåtande om utvidgningen av läroplikten. Kommunförbundets styrelseledamöter fäste särskild vikt vid bedömningen av kostnadseffekterna och vid behovet av full kompensation till kommunerna. Diskussionen kretsade också kring den alltför snäva tidsplanen.

– Det är viktigt att alla unga avlägger en examen på åtminstone andra stadiet. Satsningar på utbildning och kunnande är också viktiga för att klara den nuvarande akuta krisen, säger Kommunförbundets styrelseordförande Joona Räsänen.

Kommunförbundet förespråkar att höjningen av läropliktsåldern skjuts upp med beaktande av coronaläget och dess konsekvenser.

En ny utbildningshelhet för övergångsskedet efter den grundläggande utbildningen, dvs. en utbildning som förbereder för examensutbildning, är enligt Kommunförbundets uppfattning en betydande och viktigt strukturell reform.

Kommunförbundets styrelse ansåg att de strukturella reformerna är bra. Vissa av dem kan dock genomföras även utan att läropliktsåldern höjs.

– Om reformerna genomförs på rätt sätt kan de ge de unga flexiblare studievägar och en väg till examen på andra stadiet, säger direktör Terhi Päivärinta.

Styrelsen diskuterade ingående den strama tidsplanen, särskilt med tanke på kommunerna som kämpar med ekonomiska problem på grund av coronakrisen. Enligt Kommunförbundets uppfattning kunde lagen träda i kraft tidigast 1.8.2022.

– En utvidgning av läroplikten och verkställandet i praktiken kräver tid. Också de studerande och deras föräldrar måste informeras i tillräckligt god tid. Lagen kan alltså träda i kraft tidigast hösten 2022, säger Päivärinta.

Kommunförbundets utlåtande i sin helhet.