Småbarnspedagogiken är ett nytt område för mig, säger Ronnie Djupsund
Ronnie Djupsund tillräder den helt nya tjänsten som direktör för utbildning och fostran på Karleby stad den 1 september. I bakgrunden skymtar ”Eskon Saari” (Eskos ö) i stadssundet, namngiven efter den långvariga tidigare stadsdirektören Esko Lankila. Foto: Joakim Snickars.
Efter 17 år i Karleby stads tjänst inleder han ett nytt personligt arbetskapitel den första september. Som direktör för utbildning och fostran ansvarar Ronnie Djupsund för den största enskilda kommunala sektorn i hemstaden.
Det är efter en femårig sejour som direktör för svenskspråkiga utbildningstjänster i Karleby som Djupsund tar sig an nya utmaningar.
I slutet av juni drog Djupsund det längsta strået då Karleby stad valde honom till direktör för utbildning och fostran. Totalt hade 15 personer visat intresse.
Kommuntorget träffar honom i Karleby stadshus ett par veckor innan han ska tillträda den helt nya tjänsten.
– Tjänsten har tillsatts efter att stadens förvaltningsstadga förnyades tidigare i år. Bildnings-, kultur- och idrottssektorn är numera indelad i två sektorer. Den förre bildningsdirektören Terho Taarna har rollen som kultur- och fritidsdirektör, säger Djupsund.
Det nya uppdraget innebär för Ronnie Djupsunds del att han får Karlebys hela utbildningsvärld och även småbarnspedagogiken på sitt arbetsbord. Han ser med tillförsikt fram mot omstarten.
– Substansinnehållet är bekant för mig sedan tidigare. Fram till september axlar jag ansvaret för stadens svenskspråkiga skolor. En praktisk förändring är att jag i huvudsak kommer att ha finska som arbetsspråk i fortsättningen.
– Småbarnspedagogiken blir i sin tur ett nytt område för mig. Det är samtidigt fråga om ett separat förvaltningsområde med en egen ansvarig direktör.
-Det nya jobbet möjliggör att jag kan överblicka helheten i Karlebys utbildningssektor mera effektivt. Det handlar om alla faser i barnens skolgång, från dagisnivå fram till gymnasiet, tillägger Djupsund.
Utmanande läge i tuffa ekonomiska tider
Som direktör för utbildning och fostran kommer Ronnie Djupsund, pedagogie magister till utbildningen, att hålla i trådarna för den största enskilda kommunala sektorn i hemstaden.
Sammanlagt handlar det om 27 skolor varav sex är svenskspråkiga. Elevantalet är cirka 5 600. Hela bildningssektorn sysselsätter cirka 1 200 personer.
Djupsund väljer att uttala sig lite försiktigt och diplomatiskt inför den kommande arbetshösten 2024.
– Det ekonomiska läget är allmänt utmanande. Det är svårt att få budgeten att gå ihop. Att till exempel kunna verkställa bestämmelserna om ett ökat antal undervisningstimmar för årskurserna ett och två i dessa tuffa tider är inte alls enkelt.
Karleby stad har satsat mycket pengar i omfattande skolrenoveringar under de senaste åren. De skolbyggnader som uppfördes i staden för cirka 50 år sedan har varit i behov av ansiktslyftningar.
– En grundlig renovering och utvidgning av Donners skola och Karleby svenska gymnasium har varit ett stort projekt på sistone. Förbättringarna som totalt har kostat cirka 15 miljoner euro blev klara till skolstarten i början av augusti.
– En större aktuell satsning på den finskspråkiga skolsidan gäller Biskopsbackens enhetsskola vars verksamhet omfattar såväl dagis som undervisning för årskurserna 1-9. Nybygget som beräknas kosta knappt 45 miljoner euro ska enligt planerna vara färdigt i augusti 2025, fortsätter Djupsund.
Svenska språket viktig fråga i finskdominerade Karleby
Bevarandet av den finlandssvenska kulturen är något av ett evighetsämne och även ett orosmoln i tvåspråkiga Karleby som har cirka 13 procent svenskpråkiga för närvarande.
– Den finlandssvenska tankesmedjan Magma har kommit med några åtgärdsförslag nyligen. Inom den svenskspråkiga skolvärlden i Karleby ser i varje fall elevunderlaget bra ut för närvarande och framtidsprognoserna är också positiva.
– Under min tid som chef för svenskspråkiga utbildningen har fyra svenska skolor byggts ut. Exempelvis vid Chydenius skola, som är anpassad för grupper på 22 barn, har 49 nya ettor inlett skolgång i år. De är indelade i två grupper, säger Djupsund.
– Att finskspråkiga familjer väljer att sätta sina barn i utvidgade svenska skolor är rätt vanligt i dagens Karleby.
– Vid Villa skola har rentav brist på elevplatser förekommit tidigare. Efter att Villa skola och Kyrkbackens skola slogs samman och Villa skola byggdes ut har problemet kunnat avhjälpas, säger Djupsund.
Rektorers stora arbetsbelastning har varit ett återkommande samtalsämne i skolvärlden. Bland annat har det finlandssvenska lärarförbundet påtalat fenomenet.
– Den centrala lagstiftningen är entydig. Det är rektorerna som bär huvudansvaret för skolornas verksamheter. Sedan finns det förstås olika möjligheter att minska på arbetsbördor. Till exempel med biträdande rektorer eller att delegera arbetsuppgifter. Exempelvis kan utvecklingslärare, lärare med ansvar för global fostran och utvärderingsansvariga lärare tillsättas i skolor.
– I Karleby kommer vi för övrigt att söka en ny rektor för Donnerska skolan. Tjänsten lediganslås i vinter. Fram till dess kommer uppdraget att skötas av en tillförordnad rektor, Christina Frilund, tillägger Djupsund.
Hur förhåller du dig till diskussionerna om att inte tillåta användning av mobiltelefoner och andra moderna kommunikationsverktyg under skollektioner?
– Våra skolors ordningsregler har förnyats 2023. Något egentligt förbud förekommer inte eftersom nuvarande lagstiftning inte möjliggör detta. Det är dock möjligt att ingripa om mobiltelefoner används på ett störande sätt i klassrummen.
– Användning av mobiltelefoner i skolorna och på rasterna, till exempel för att ta del av information och uppdateringar på sociala medier, är speciellt vanligt bland högstadieelever, säger Djupsund.
Djupsund betonar att Utbildningsstyrelsens guide från 2017 fortfarande är en riktgivande källa. Sju år är en lång tid i en teknisk verklighet präglad av ständiga och snabba förändringar.
– Nya landsomfattande riktlinjer tas gärna mot, konstaterar han.
