Behörighetskraven för skolkuratorer bör göras mindre strikta anser Kulturutskottet som i dag gett ett betänkande om lagen om elev- och studerandevård. Kravet på ämnesstudier i socialt arbete för kuratorer begränsar rekryteringen och möjligheterna till en service som baserar sig på ett mångsidigt kunnande säger utskottet i sitt betänkande.

När elev- och studerandevårdslagen trädde i kraft 2014 ändrades behörighetskraven för skolkuratorer så att endast personer med utbildning inom socialt arbete var behöriga. Det innebar att en stor del av dem som studerat utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa och arbetade som skolkuratorer på svenska blev av med sin behörighet. Kommuntorget skrev om frågan tidigare i höst.

Enligt regeringens lagförslag ska behörighetskraven nu utvidgas så att inte bara personer med behörighet för socialarbetaryrket eller socionomyrket utan också personer som har avlagt lämplig högskoleexamen i vilken det ingår eller utöver vilken personen har genomfört huvudämnesstudier i socialt arbete ska kunna arbeta som kurator.

I sitt betänkande ställer sig Kulturutskottet positivt till att behörighetskraven nu föreslås bli mindre strikta, men kravet på ämnesstudier i social- arbete är enligt utskottet fortfarande för smalt.

Kulturutskottet anser att lämplig högskoleexamen i kombination med tillräcklig arbetserfarenhet inom socialt arbete skulle räcka för att uppfylla behörighetskraven. Utskottet bedömer att två års arbetserfarenhet, antingen som kurator eller med motsvarande uppgifter inom socialsektorn räcker för att uppnå tillräcklig kännedom om det sociala arbetet för att arbeta som kurator.

Inom SFP välkomnar man skolkuratorsändringen. I Finland har den finska sidans kuratorer bestått av socionomer och socialarbetare, medan det på svenska sidan också finns ett stort antal utvecklingspsykologer som arbetar som kuratorer, i synnerhet i Österbotten.  Idag klassas en stor del av kuratorerna som obehöriga.

– Utvecklingspsykologernas utbildning är anpassad till kuratorsyrket. Utbildningen fokuserar på barn och ungas utveckling samt tar upp utmaningar och problem som kan vara centrala i många ungas liv. Ändringen är nödvändig för våra svenskspråkiga ungas lika rättigheter i utbildningen, säger SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson i ett pressmeddelande.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *