Karin Ihalainen leder språköprojektet
Karin Ihalainen, rektor för Svenska skolan i Lahtis, blir projektledare för Kommunförbundets språköprojekt. Projektet som finansieras av Svenska kulturfonden är tvåårigt. – Det är ett brett och spännande uppdrag. Jag ser verkligen fram emot att börja jobba med språköarna, säger Karin Ihalainen som tillträder i augusti.
Karin Ihalainen är född i Sverige och utbildad klasslärare. Hon flyttade till Finland år 1984.
– Det var kärleken som förde mig hit, skrattar hon.
Hon har arbetat som klasslärare och svensklärare i bland annat Helsingfors, Liljendal och Hyvinge. I sin hemstad Lahtis är hon initiativtagare och eldsjäl till den svenska skolan. Idag har det svenska daghemmet som upprätthålls av Folkhälsan tillsammans den kommunala svenska skolan i Lahtis (årskurserna 0-9) över 200 elever.
– Idén till den svenska verksamheten föddes ur min egen livssituation när jag kom till Lahtis som helt svenskspråkig med tre små barn. Jag startade en svensk barnklubb som utvecklades till ett litet dagis, sen svensk förskola, skola och det här läsåret svenskt språkbad, berättar hon.
Hennes, som hon kallar det, ”solskenshistoria” från Lahtis har gett henne en unik erfarenhet av att starta upp svensk verksamhet från ingenting till att bli ett sammanhang – inte vara för barn och unga, utan också för deras familjer och andra inom den svenska språkminoriteten i staden.
– Det behövs mer än en svensk skola i en språkö för att nå ett bra resultat. En skola kan ju inte verka i ett vacuum. Vi har utvecklat vårt språkökoncept i Lahtis med andra typer av verksamhet; bland annat Svenska gården, Luckan och några svenska föreningar såsom Folkhälsan och Pohjola Norden. Det är jätteviktigt att det finns verksamhet också för exempelvis seniorerna som blir fler och fler.
Femton språköar i Finland
Språköarna – som finns i Björneborg, Hyvinge, Jyväskylä, Kervo, Kotka, Kuusankoski, Lahtis, Nurmijärvi, Salo, S:t Karins, Tammerfors, Tavastehus, Tusby, Uleåborg och Vichtis – har en svenskspråkig skolstig som börjar i småbarnspedagogiken och leder i vissa fall ända genom gymnasiet.
– Språköarna är inte en homogen grupp. Det finns små och nya språköar som Lahtis och stora, äldre språköar som Tammerfors och Björneborg. Men alla språköarna har utmaningar och jag tycker att det är viktigt att ta tag i dem och börja jobba, säger hon.
De små, kommunala språköarna har ett samarbetsnätverk som Karin Ihalainen är ordförande för. Det uppdraget tar hon med sig också till språköprojektet, där hennes uppgift blir att stödja språköarna genom att hitta lösningar för språköarnas intressebevakning och modeller för hur nya språköskolor kan etableras.
Skolan i de svenska språköarna arbetar under en finsk administration, vilket betyder att den svenska skolan ofta får anpassa sig för att hitta egna lösningar.
– De svenska skolorna är små och lite främmande och de glöms lätt bort i den stora finskspråkiga administrationen. Konsekvenserna av ett beslut kan se helt annorlunda ut i den lilla svenska skolan jämfört med den stora finska. Jag tror inte att det är illa menat, men det händer så lätt att minoriteten inte beaktas.
Kommunförbundets Språköprojekt har fått ett understöd på 195 000 euro av Svenska kulturfonden.
Ihalainen känner vardagen i språköarna
Karin Ihalainen är ett naturligt val för uppdraget i och med den breda erfarenhet hon har av att arbeta som rektor för en skola på en språkö, säger Linda Grönqvist, t.f. direktör för Kommunförbundets enhet för svenska ärenden.
– Ihalainen känner till vilka utmaningar språköarna har i sin vardag och har konkreta visioner och planer för hur projektet kan utveckla och förbättra språköarnas ställning. Dessutom har hon ett brett kontaktnät bland de övriga språköarna, vilket är mycket viktigt för att lyckas i uppdraget, fortsätter Grönqvist
Bland det första Karin Ihalainen kommer att ta i tu med när hon börjat sitt nya jobb i augusti är att styra upp informationen om och till språköarna.
– Det behövs lättillgänglig, relevant information om vad det är som gäller för de svenska språköskolorna. Informationen om rättigheter och skyldigheter finns inte samlade någonstans och i många kommuner känner man inte till dem.
De utredningar som gjort om de svenska språköarna i Finland – av bland annat tankesmedjan Magma– visar att det oftast inte finns någon i språkökommunens bildningsväsende som ansvarar för den svenska bildningen. Språköskolorna är ofta små och glöms därför lätt bort i stadens stora administration. Uppgifter som i en tvåspråkig administration sköts av en svenskspråkiga sköts i en språkö oftast av rektorn för språköskolan. Det är ofta också svårt att hitta behöriga svenskspråkiga speciallärare och elevvårdspersonal.
Läs mera om Kommunförbundets och Kulturfondens språköprojekt här och om Svenska skolan i Lahtis här.
För Kommuntorgets läsare är Karin Ihalainen känd som en av bloggarna på Torgbloggen. Här kan du läsa hennes bloggar.
